Idag har jag pratat med banken och fått lånelöfte. Och igår fick jag mail från mäklaren med ett kontraktsförslag. Känns lite läskigt, men mest bra! Så idag svarade jag mäklaren och talade om att det var klart med lånet.
Det börjar sjunka in nu. Att jag, lilla jag, köper ett lantställe. Det som liksom känts som en dröm. Något ouppnåeligt. Nåt som jag inte kan göra, inte själv. Men nu gör jag det! Och plötsligt så kommer det små stunder då jag känner mig….. stark? Mogen? Och på nåt sätt kvinnlig. Jag vet inte varför eller hur det hänger ihop. Men rätt va det är så flimrar de tankarna eller känslorna förbi. Som att jag liksom vuxit eller mognat av det här. Jag har svårt att förklara och formulera det här, det är så nytt.
M och jag har varit ute hela dagen. Solen skiner och det.är 19 grader i kanalen. M påtar i trädgården, jag sitter i solstolen, går och tömmer en skottkärra mellan varven och har målat lite panel till förstubron. Lugnt och skönt!
Hoppas att ni har det bra!
Nu först vågar jag gratta dig! Jag har med flit inte sagt något (det är då det brukar gå åt helv…) 🙂
Och jag tror jag vet hur du känner det. Kan känslan liknas med, när du var 18 med nytt körkort och köpte din första egna bil?
GillaGilla
Tack!! Och ja, det stämmer ganska bra! 😊
GillaGilla
Grattis! Åh så roligt med ett eget landställe!! Förstår känslan. När får du tillträde?
GillaGilla
Tack!! Nästa vecka! 😊
GillaGilla