Gammal är äldst

På min avdelning på jobbet ät jag näst äldst.  Och idag kände jag mig en stund vääääldigt gammal. De flesta är i 20-25-årsåldern och före lunch kom en av de nya killarna och skulle sitta mittemot mig. På den stund det tog honom att byta stol (för den som stod där var visst helt omöjlig att sitta på..), logga in och komma i ordning så sa han nog f*ck och f*cking säkert 30 gånger! Jag bet ihop. Men när han kläckte ur sig f*tta när han blev förbannad på nåt så var jag inte tyst längre! Till hans försvar får jag väl säga att han på en gång själv bad om ursäkt. MEN MAN SÄGER INTE SÅ! 

För att vara nåt som de flesta unga killar gärna vill komma åt, så tycker jag att det är väldigt konstigt att de använder det ordet som en svordom. Varför vill de ha nåt de föraktar? Nåt de nedvärderar? Helt ologiskt, tycker jag! 

Jag tog faktiskt upp med cheferna att vi nog måste ta ett snack om vårt språk på kontoret. Dels för vår egen skull, men oxå för att kunderna hör vad som sägs av de som sitter bredvid när vi pratar i telefon. Inte bra! Det är ju inte en ungdomsgård de ringer till! Och vore det det, så skulle jag ändå reagera! Man säger inte f*cking, och särskilt inte f*tta, som vart och vartannat ord!

Hälsningar Surtanten  

24 reaktioner på ”Gammal är äldst

  1. Nu är ju inte jag 20-25 längre utan 33 år men NEJ, det var inte ok då och det är inte ok nu.
    Vad man säger hemma är en sak, men på jobbet beter man sig och uppträder proffesionelt. speciellt om man jobbar med kundrelationer. Kanske är det annorlunda om du jobbar på båt som fiskare? Vad vet jag?!
    Men bra, att du tar upp det. Det där har inte med ålder utan om vett och etikett att göra. Det borde folk över 12 år inse!

    //en annan surtant

    Gilla

  2. Ytterligare en Surtant anmäler sig. Det språkbruket är inte OK någonstans, men på en arbetsplats måste man verkligen tänka på hur man uttrycker sig och speciellt när man faktiskt har med utomstående att göra.
    Bra att du sa ifrån!

    Gilla

  3. Jag tror tyvärr att svordomar i mångt & mycket beror på ett torftigt ordförråd. Mina barn är exotiska som läst så mycket & med lust tidigare (nu har tyvärr spel & serier tagit över…), och det har inneburit att de har ett mycket rikare ordförråd än sina jämnåriga.
    En svordom vid rätt tillfälle & av rätt orsak kan jag förstå; och använder själv, men det här slentriansvärandet har jag svårt för…
    Att tappa en liter mjölk på golvet är tillfälle för nå’t saftigt; medan bläddrande efter recept i en bok inte är det. Typ. 🙂

    Gilla

    1. Håller helt med dig! Visst svär man när det hänt nåt, men inte som utfyllnad.
      Om dina barn har läst så tror jag de hittar tillbaka till det så småningom!

      Gilla

Lämna en kommentar