Jag som dels inte är ett endaste dugg teknisk trodde att jag skulle få tekniska problem med att få allt att funka hemifrån. Men icke! Det har fungerat superbra! Utom när jag skulle ta första kundsamtalet och det inte gick att svara. I vanliga fall så svarar vi på en knapp på datorn, och det försökte jag ju nu med. Hamrade som en tok på knappen men icke, det svarades inte ett enda dugg. Skickar i panik ett meddelande till Bossen, som blir lätt stressad innan han kommer på vad felet är. Nu ska vi svara på själva telefonen. Jag hade missat den lilla detaljen… -Alltså, ibland ger du mig hjärtflimmer, skriver han till mig när jag meddelar att nu funkar det! F’låt Bossen! 😉

För övrigt hade jag trott att det skulle vara skittråkigt att sitta själv hemma. Och det är det säkert i längden, men nu har jag tyckt att det är ganska skönt. Jag är själv förvånad hur pass bra jag trivs med att jobba så här. Vi har ju kontakt via meddelanden och jag var till och med i ett möte via Skype i veckan. Då får jag erkänna att jag och en av kollegorna var lite nervösa innan. Vi har aldrig kopplat upp oss till ett möte så innan, men vi lyckades med det oxå! Efteråt skrev jag till Bossen och skröt om min bedrift! Ha ha ha!! Och han var imponerad (skrev han i alla fall…)

Dagarna blir ju kortare, ja alltså arbetsdagen. För normalt så har jag 1 timmes resa enkel väg. Alltså går 2 timmar varje dag till att ta mig till och från jobbet. Nu när jag slutar så är jag hemma redan! Och på rasten hinner jag plocka ur en diskmaskin eller gå ut med soporna eller nåt.

Enda stora nackdelen är den obefintliga lunchrestaurangen på den här arbetsplatsen….