När vi var på vår isiga pepwalk med jobbet sa jag till Lotta att hon hade så fina vantar.

-Jag kan sticka ett par till dig, vilken färg vill du ha, svarade hon. Supergulligt, men jag sa att det behöver hon inte. Jo, hon insisterade. Hon gillar att sticka och tycker det är avkopplande. Ja, så klart jag vill hjälpa henne koppla av!

Så jag tackade ja, och fick välja färg. Så jag sa att grå passar till min jacka.

Häromdagen kom hon med en vante och bad mig prova om den var lagom stor. Den satt perfekt! -Ja, jag gjorde dem lite mindre, hade för mig att du har små händer, sa hon.

Och igår lägger hon 2 par på mitt skrivbord. -Jag gjorde ett par blå oxå, du har ju en blå jacka oxå, sa hon.

Visst är de fina?! Vilken kollega va? Så gulligt att sticka vantar till mig! Idag är de grå på händerna!

I den ena söndagsbilagan var en artikel där jag direkt fastnade för rubriken!

Så att prioritera vänner, nära och kära är alltså inte fel!

På kvällen igår kollade jag på ett avsnitt av Outlander. Så bra, och så bra att det är långa avsnitt!

Sen kollade jag på Dr Pimple popper. Jag gillar det programmet, men patienterna tar liksom i när de beskriver sina problem. De har en fettknöl eller cysta nånstans. Och jag förstår att de kan ha komplex och att den kanske sitter ivägen. Men de säger att de blir av med ångest, äntligen kan göra sitt jobb bättre, nu kan de vara den förälder barnen förtjänar osv efter att de fått knölen borttagen. Det är ingen hejd på allt vad de nu kan göra när de tagit bort knölen! Nästan så jag önskar att jag hade nån knöl, så jag kunde ta bort den och få ett alldeles fantastiskt liv!