Igår efter jobbet åkte jag direkt till Carina. På tunnelbanan satt jag i vanlig ordning och läste. När vi rullar in på stationen så lägger jag ner boken i väskan och tittar upp. Och ser att snett mot mig sitter Wilbursyngsta. Och jag inser att hon suttit där hela vägen. Jag har inte släppt förbi någon sen jag satte mig.

Jag lägger en hand på hennes knä, och hon vänder blicken mot mig och ser frågande ut. Sen klarnar det, och hon ser vem jag är. Stora kramen! Så himla mysigt att ses och få en kram. Vi skulle båda av så vi babblade lite på väg ut från stationen. Så knäppt att ingen av oss sett den andra, vi hade ju åkt i dryga 30 minuter så nära varandra.

Jag knatade in i en affär och köpte grillad kyckling, potatissallad, spetspaprika och avokado och tog med till Carina. Så vi åt middag ihop och babblade på om allt som hänt sen sist. Det var en hel del. Och jag hade med en klänning som jag aldrig använder, som var jättefin på henne. Så det var ju toppen! Hon tänker ha den på midsommar. Så bra när nån annan vill ha istället för att man bara slänger. Eller så kan man så klart skänka till nån secondhandbutik. Men det känns bra att ge till nån.

När jag kom hem så kollade jag på Pimple popper och My feet are killing me. Och så kollade jag, som tur var mitt schema. Jag hade sagt till Carina att jag börjar 7.45 idag, men se nähä då. 10.45 är det ju! Så sovmorgon!! Me like!

Av någon outgrundlig anledning vaknade jag ändå redan vid 7.30. Låg och drog mig ett tag innan jag gick upp. Älskar att ligga kvar och bara låta tankarna vandra som de vill.