Tragiskt

På nyheterna och i tidningarna har det pratats och skrivits så mycket om den tragiska händelsen där 2 barn knivhuggits och kastats ut från 5:e våningen av sin pappa. Det ena barnet dog av skadorna och det andra barnet vårdas på sjukhus allvarligt skadad. Det här är så fruktansvärt och tragiskt att jag inte riktigt kan greppa det. På sociala medier skrivs det massor om det här, och alla är överens om hur hemskt det är och att man tänker på det stackars barnet som nu kämpar på sjukhus.

Många skriver också att de vill göra både det ena och det andra med pappan som gjort det här hemska mot sina egna barn. För hemskt är det, det han gjort. Men jag tänker att han ju måste vara sjuk? Han kanske fått en psykos eller nåt. För annars har jag svårt att tro att man kan eller vill göra något sånt här? Det måste ju ha slagit fullständigt slint för honom?

Och då är det ju även det tragiskt! För hur 17 mår man, som förälder, om man börjar tillfriskna och inser vad man gjort? Kan man bli frisk då? Kan psyket orka med den insikten? Tänk att först börja tillfriskna och då få insikt i vad man gjort. Då måste man ju nästan bli sjuk igen fast kanske på ett annat sätt.

Ja, det är verkligen så tragiskt som något kan bli! För alla inblandade, både barnen, föräldrarna och övrig familj och vänner.

Vissa händelser berör en mer än andra. Det här är en sådan, trots att jag varken känner eller vet vika den här familjen är. Men en del saker kommer innanför skinnet på en mer än andra.

Svara eller inte

Om det ringer från ett nummer som jag inte känner igen, då svarar jag aldrig. Jag tänker att om de vill nåt så lämnar de ju ett meddelande. Gör de inte det, då blockar jag det numret sedan.

Dolt nummer skulle jag verkligen inte svara på!

Tröttmössa

Hua vad jag är trött idag! Fredag och dessutom kurs till 20.30 igår, så jag var hemma först 21.30.

Men nu har jag redan jobbat klart, slutade 14 idag! När jag hade lunch sken solen och jag tänkte att jag kanske skulle ta mig till en brygga för ett dopp? Eller i alla fall pallra mig till centrum och klippa mig?

Nu är himlen mörkgrå och nyss vräkte det ner! Känns inte alls lika lockande att gå och bada eller att överhuvudtaget sticka näsan utanför dörren…

Tror det blir soffan, kanske en middgaslur, eller kolla på Netflix. Hittade andra säsonger av Below deck som jag börjat kolla på. Eller så sitter jag och läser i fåtöljen en stund, innan jag bestämmer mig. Och från fåtöljen ser jag min Elefantöra.

Det var 2 ganska kraftiga stammar med stora blad på den först. Sen kom fler och fler små skott upp ur jorden. Då vissnade de flesta av bladen på de 2 huvudstammarna, eller vad jag ska kalla dem. Så jag klippte av dem. Då fullkomligt exploderade småskotten!! Frågan är om jag inte måste gallra, annars dör de väl av trängseln?

Hjärnan funkar även när den sover

Eller… Den funkar tydligen bättre när jag sover…

I torsdags började jag jobba 8.45 och i går, fredag, jobbade jag hemma (som tur var!!) och när jag gick och la mig på torsdag kväll kollade jag så att klockradion stod på alarm. Det gjorde den! Toppen, allt frid och fröjd!

Sussar gott hela natten. Plötsligt är jag klarvaken: Jag börjar 1 timme tidigare idag! 7.45, och jag ändrade inte tid för väckning igår. Vänder mig om i sängen och ser att klockan är 7.30. Jaha ja, bara att kasta mig upp.

Hur 17 kan man mitt i sovandet komma på att man missat att ställa om klockan? Det var ju bra, så jag klagar inte på något sätt, jag bara undrar hur det är möjligt. När hjärnan knappt funkar mellan varven ens när jag är vaken.

Hur som helst var det ju tur att jag skulle jobba hemma. In i badrummet, blaska av mig, borsta tänderna och sen klä på mig och ta med lattekaffet och en macka till datorn och börja jobba!

M och jag hade ju pratat om att ses i helgen och hon hörde av sig på eftermiddagen. Vi ville ses på kvällen! Mysigt!! Eeehhh… Sen kom vi på att just det, L är ju förkyld. Han hade testat sig men inte fått svar än, så det var ju ingen bra idé att ses kom vi på då. Typiskt! Vi höll på att missa den lilla detaljen i vår iver att ses.

Så min kväll tillbringades i min egen soffa med TV:n som sällskap. Kollade bland annat på Skavlan, jag gillar det programmet.

Idag behövde jag i alla fall inte hålla reda på nån tid för väckning, utan kunde sussa i lugn och ro tills jag vaknade av mig själv. Jag vaknade efter 9, men låg och drog mig till cirka 10. Älskar att ligga och dra mig, låta tankarna vandra och bara vara.

Hoppas ni får en fin lördag!

Surtanten går på stadens gator

Från kontoret till tunnelbanan tar det bara några minuter att gå. Och på de få metrarna stod 3 elsparkcyklar parkerade mitt på trottoarerna!

Hur kan man bara ställa ifrån sig den mitt på en trottoar??

Hur fasiken tänker man?? Det naturliga vore väl att man ställer den undan där den inte står i vägen?

Klagomål

Alltså, vädret?! Först var det ingen vår att tala om, kallt och vinter tills det direkt (och ganska sent…) blev sommar. Och då j*klar blev det supervarmt! Var riktigt hett och sol i flera veckor, tills det plötsligt redan i mitten av augusti blev höst. Höst i mitten av augusti?? Nää, det kunde väl fått vara sommar till halva september i stället? Vissa år har man ju kunnat sola och bada långt in i september.

Oftast har jag ju semester sent, så min sista vecka är in i september, men inte i år som tur är!

Jaha, var lämnar man in ett klagomål om detta? Finns det ingen myndighet med ansvar? 😉

Måndag och tillbaka till vardagen

Självklart var det svårt att somna igår, när jag visste att jag skulle upp i ottan för att jobba. Men, ändå vaknade jag 30 minuter innan klockradion skulle sätta igång! Så jag låg och drog mig en stund och sen gick jag faktiskt upp. Innan jag ens behövde, alltså! Lika bra att dokumentera det, för det lär inte hända igen. Inte när klockan var inställd på väckning 6.30.

Lite konstigt att inte ha sina saker i necessären, och en väska i hallen. Ingen packning. Nu ska jag ju vara hemma. Inte bo i kappsäck.

Får se om jag kommer ihåg vad alla program heter som jag behöver öppna för att kunna jobba. Jag brukar, efter varje ledighet, få fråga vad nåt heter för att kunna ta upp det. Och jag kan bara tänka mig hur många mejl det finns i min inkorg efter 5 veckor! Alltså finns det nog en hel del som kan bara slängas, men en del som jag måste läsa som kan vara viktigt. Så det blir nog full rulle idag!

Munskydd

Jag bär munskydd i affärer. I Arboga är jag i stort sett ensam om det. Redan tidigt i somras reagerade M och jag på att så få här har munskydd. En och annan riktigt gammal människa bara. Och de utan stirrar på mig när jag har mitt på mig.

Igår hade jag dessutom ett svart munskydd, och då stirrade folk verkligen! Jag undrar hur det kommer sig att det är så olika? Hemma, i centrum, är det ändå ganska många som har munskydd.

Odjuret har väckt mig några gånger i natt oxå. Och igår hörde jag det ju även några gånger dagtid. Så det verkar kunna vara ett djur som är vaken både dag och natt. Men än har jag inte lyckats se det. Nån gång måste det väl komma ut?

Depression

Jag tror att jag hade depressioner redan som barn. Jag vet inte, så klart, men jag minns att jag i perioder var så ledsen och drog mig undan och tyckte jag var så ensam. Och att jag tänkte att jag ville dö. Som riktigt liten visste jag kanske inte vad det innebär, men jag minns att jag tänkte det. Jag satt inne på vår toalett och grät och ville dö. Jag minns inte varför eller om det kanske bara var nåt som hänt. I den lägenheten bodde vi bara tills jag var 6 år, så jag minns bara det som en enskild händelse. Det kan alltså ha varit bara det tillfället. Men som lite äldre, unga tonår, minns jag att jag i perioder var låg och ensam. Tyckte livet var skit.

När jag nu som vuxen fått diagnosen kronisk depression funderar jag på om jag kanske redan då hade perioder då jag var deprimerad? Inte så djupt att jag skadade mig själv eller så, men jag mådde inte bra.

Ja, ja, nog om det! Det var bara nåt jag funderat lite på.

Man brukar säga att när F*n blir gammal blir han religiös. Och när jag blir/är gammal så skippar jag frivilligt en dag i solen… Känner inte för att släpa med mig packning och matsäck och ligga i solen idag. Sitter hemma vid köksbordet och äter frukost och läser bloggar och skriver här. Sen tänker jag sätta upp parasollet på balkongen och sitta i skuggan och läsa. Kanske att benen får vara i solen, men resten i skugga. Så packningen från igår som jag lät vara för att ta med igen idag, ska packas upp. Bikinisarna ska tvättas och sen, när jag känner för det så ska jag sätta upp sista spegeln i vardagsrummet. Och en fotogenlampa som man kan ha på väggen. Sen ska jag fota och försöka lägga upp bild eller bilder här. Det är ju fullt i mitt bildvaddetnuheter här, så jag måste ta bort nån bild ur ett gammalt inlägg och det var lite småbökigt att göra. Men hav tålamod!

Klarblå himmel och strålande sol! Jag älskar det, även om jag av någon outgrundlig anledning inte vill åka till klipporna idag. Vem är jag??

En bra helg

I lördags var Pappsen och jag på utflykt. Han visste om ett mysigt fik, vid vattnet, ute på Värmdö. Så dit tog vi oss, och satt och tittade ut över vatten, båtar, fina hus och så åt vi varsin smarrig räkmacka. Så gott och mysigt! Lite kyligt i vinden, men sol och vackert! Och vi hade tur, vi var de första gästerna och kunde välja var vi ville sitta på uteserveringen. Senare kom det MASSOR av folk, bland annat ett helt MC-gäng. Så då blev det knökfullt.

När jag kom hem igen så satte jag mig i solstolen på balkongen. Och somnade… Jag behöver visst sova middag numera…

Hade chattkontakt med Systeryster, som satt ute vid poolen och njöt. Såg alldeles underbart ut!

På kvällen började jag kolla på Dicte på Netflix. En dansk serie som jag sett ströavsnitt av förut. Hon är journalist, men det är en krimserie. Rätt bra!

Igår jobbade jag. Vi hade ett digitalt evenemang för våra kunder, jättekul! Men jag behövde inte sitta hela dagen, utan jag kunde sitta ute på balkongen ett tag då och då, och sen in och jobba ett tag igen. Så där höll jag på. Och så hann jag vattna växter, dra ur lakanen ur sängen och tvätta dem. Skönt!

Morsdag var det ju. Och jag har ingen av mina mammor kvar, men tänkte så klart både på mamma och styvmor. Och mommo. 3 kvinnor som betytt mycket för mig. Mamma, som dog när hon bara var 44 år gammal, men som alltid fanns för mig innan, som var rolig så vi skrattade en hel massa ihop och som var så klok! Styvmor, som satt vid min sängkant när jag hade min djupaste depression och matade mig för att jag skulle få i mig något. Som jag också skrattade med så tårarna rann. Och så mommo. Som aldrig nånsin var dömande, som alltid var trygg och hade en varm kram.

Nettis, bästa Nettis, skrev och grattade mig på Morsdag! ❤ Jag blev SÅ glad, hur gulligt var inte det? Hon skrev visserligen att hon gratulerade mig som får ha henne i mitt liv.. Och ja, det har hon ju rätt i! Ha ha ha!!

Och idag, idag är det Toyboys födelsedag!! Hela 28 år blir gossen! Grattis till honom!!

Idag börjar jag jobba klockan 14, så en lugn förmiddag. Ställde inte väckarklockan utan sov tills jag vaknade av mig själv. Och blev förvånad, för jag vaknade redan strax efter 8! Men låg kvar ett tag och bara drog mig. Älskar att inte gå ur sängen direkt!