Nordiskt

Jag tittade ju klart på serien Wisting igår, och den var norsk. Sedan rotade jag runt lite på Viaplay och hittade en annan serie som lät bra, Förhör (eller Förhöret??). Började titta och då är den dansk. Så tydligen gillar jag nordiska serier! Men så här långt är Wisting bättre än Förhör. Har bara sett några avsnitt än, men den är så där…

Nettis ringde igår när jag låg i soffan. – Oj, vad snabbt du svarade, satt du på telefonen? -Nej, jag låg på den. Ha ha ha!! Jag hade verkligen telefonen precis vid huvudet i soffan och höll väl på att göra i brallan när den började låta!

Jaha, en ny dag och corona har inte försvunnit under natten. Även om det känns overkligt så är det inte en mardröm. Av och till får jag ändå som en overklighetskänsla. Som jag skrev tidigare så är det som att leva mitt i en katastroffilm, eller roman. Sånt som man inte upplever, bara läser om eller ser på film. Men nu är det verklighet.

Ta hand om er och var rädda om er! Håll avstånd, tvätta händerna och träffa inte era gamla.

Serier

Igår när jag slutade jobba klockan 18 så gjorde jag en äppelpannkaka. Mmmm, så gott! Och det doftar gott i hela köket. Sen satte jag mig i soffan och kollade på senaste avsnittet av Outlander. Så bra!! Och efter det såg jag några avsnitt av Wisting. Oxå väldigt bra!

Helt galet att vi på bara några veckor ställt om vårt sätt att leva helt. Jag brukar ju träffa vänner, träna och ha fullt upp. Nu är jag i stort sett enbart hemma. Tråkigt, ja, men det är ju nödvändigt så klart.

Var rädda om er!

Inget är som vanligt

Kollade på Let’s Dance igår. Utan publik redan förra veckan. Och igår även utan tävlande. De hade snabbt fått ihop ett annat innehåll, vilket är klart imponerande! Så snabbt att de inte riktigt hunnit repa allt… Tony Irving blev intervjuad av Tilde och David iförd endast linne och kalsonger!! -Jag hann inte ta på mig byxor! Hahaha!!

Sen kollade jag på Skavlan. Som även de hade ett annorlunda program. Ingen publik där heller, och större mellanrum mellan gästernas stolar. Och några av gästerna var med via videolänk i stället för i studion.

Det är läskigt, vi lever mitt i en mardröm eller katastroffilm. Pesten är här, liksom.

Imorse vaknade jag av att mobilen kvittrade i köket. Hastar dit och ser att det är Toyboy som ringer videosamtal, med en förväntansfull Korv i knät. Så gosigt! Förutom att den här mommon dels ser ut som ett troll med håret åt alla håll, och dessutom sover naken….

Men jag vill ju inte låta bli att svara när Korven ringer så det var bara att samla upp tuttarna med den ena armen och så svara och försöka vinkla telefonen så att bara ansiktet syntes. Så mysigt att prata lite med gullungen! Av någon anledning tyckte jag mig höra vuxna fnissa… Undrar varför??

Vildvuxen

Frisyren ör verkligen vildvuxen nu, och jag hade nästan bestämt att jag skulle gå upp till centrum och se om det fanns dropp in-tid nånstans nu efter jobbet. Tänkte att jag kikar in genom fönstret så att det inte är många personer i lokalen innan jag går in.

Men så hör jag statsministern säga att de skärper reglerna så att man max får samlas 50 personer i stället för 500 som det var innan. Och att de inskärper i oss vikten av att verkligen göra allt man kan för att inte sprida smitta.

Så jag tänkte om, och låter kalufsen vara. Det är ju ändå ingen som ser mig nu när jag bara är hemma.

Nu har jag i alla fall jobbat klart, så nu är det helg. Ha en bra fredag, och var rädda om er!

DNA

När jag hade jobbat klart igår så kollade jag på DNA på SVTPlay. Så himla bra serie! Om ni inte har sett den, gör’t!!

För övrigt börjar jag känna mig sjuk. Utan att ha ett enda symtom. Men jag är aldrig hemma så här mycket om jag inte är sjuk, så nu känns det som att jag nog måste vara det. Trots att jag ju jobbar full tid. Men även det gör jag ju hemma. Väldigt märkligt.

Nu skiner solen ute, så idag kanske lunchen kan intas på balkongen? Det vore mysigt! Jag hoppas att ni har det bra, allihop! Ännu känner jag ingen personligen som drabbats av corona. Jag hoppas att det får fortsätta så!

Tankar i dessa tider

Jag läste en så bra formulering nyss på Facebook; Vi ställer inte in, vi ställer om. Den gillade jag! Vi har ju alla plötsligt fått lov att förhålla oss till något vi i vårt land varit förskonade ifrån tidigare. Katastrofer av alla de slag är sånt man bara läser om, och tycker att ”stackars de som drabbats”. I Sverige har vi ju sluppit både riktiga naturkatastrofer och hemska farsoter tidigare. Men nu drabbas vi oxå. Och alla tycker, tänker och har åsikter. Så klart. Antingen gör myndigheterna fel, eller för lite, eller för mycket. Jag vet lika lite som nån annan vad som faktiskt är rätt att göra. Men jag känner mig ändå ganska trygg med Folkhälsomyndighetens råd, och vad andra myndigheter går ut med.

Igår så ökade antalet döda på grund av Coronaviruset dramatiskt, och det stod att läsa att ”nu är stormen här”. Jag vet inte vad i den formuleringen det var, men den skrämde mig. Fy, nu ÄR det på riktigt, nu släpps nåt hemskt lös.

Det här är ju absolut på riktigt, och ändå så känns det på nåt sätt nästan overkligt, tycker jag. Trygga Sverige, vi brukar ju alltid klara oss. Men nu? Nä, vi skonas inte. Virus tar inte hänsyn till landsgränser.

Samma person som skrev ”Vi ställer inte in, vi ställer om” skrev oxå att hon satt upp en lapp i sin farstu att om någon granne behöver hjälp att handla nu så hjälper hon gärna till. Så bra! Jag gjorde igår likadant, skrev att om någon är i riskgrupp eller sjuk och behöver få hem mat så kan de ringa mig. Det goda som kan komma ut av det här är ändå det att vi sluter upp och hjälps åt! Det är fint, tycker jag! Den känslan fick jag oxå efter terrodådet på Drottninggatan, folk hjälptes åt, gav varandra skjuts, kom med mat och kaffe till poliserna och liknande. Nu får vi göra likadant, hjälpa till med det man kan.

Inte lätt att hålla avstånd

Alltså, vad är det folk har svårt att förstå?? Vi ska hålla avstånd från varandra!

När jag hade tagit mina varor så ställer jag mig i kö vid kassan. Låter det vara en bra bit till den före mig. Men se då kommer ett snille och ställer sig bakom mig. NÄRA! Men hur kan det ha undgått någon enda människa att man inte ska tränga ihop sig och stå nära i köer?? Jag ser då till att i alla fall låta min korg komma i mellan oss. Suck!

Inne i affären så passerade jag toapappershyllan. Helt tom! Så nu har tydligen folk även här i kring bunkrat toapapper. Jag har hemma, jag köpte ett storpack långt innan hysterin satte in, och har flera rullar kvar. Som tur är…

Tankar efter 1 veckas arbete hemifrån

Jag som dels inte är ett endaste dugg teknisk trodde att jag skulle få tekniska problem med att få allt att funka hemifrån. Men icke! Det har fungerat superbra! Utom när jag skulle ta första kundsamtalet och det inte gick att svara. I vanliga fall så svarar vi på en knapp på datorn, och det försökte jag ju nu med. Hamrade som en tok på knappen men icke, det svarades inte ett enda dugg. Skickar i panik ett meddelande till Bossen, som blir lätt stressad innan han kommer på vad felet är. Nu ska vi svara på själva telefonen. Jag hade missat den lilla detaljen… -Alltså, ibland ger du mig hjärtflimmer, skriver han till mig när jag meddelar att nu funkar det! F’låt Bossen! 😉

För övrigt hade jag trott att det skulle vara skittråkigt att sitta själv hemma. Och det är det säkert i längden, men nu har jag tyckt att det är ganska skönt. Jag är själv förvånad hur pass bra jag trivs med att jobba så här. Vi har ju kontakt via meddelanden och jag var till och med i ett möte via Skype i veckan. Då får jag erkänna att jag och en av kollegorna var lite nervösa innan. Vi har aldrig kopplat upp oss till ett möte så innan, men vi lyckades med det oxå! Efteråt skrev jag till Bossen och skröt om min bedrift! Ha ha ha!! Och han var imponerad (skrev han i alla fall…)

Dagarna blir ju kortare, ja alltså arbetsdagen. För normalt så har jag 1 timmes resa enkel väg. Alltså går 2 timmar varje dag till att ta mig till och från jobbet. Nu när jag slutar så är jag hemma redan! Och på rasten hinner jag plocka ur en diskmaskin eller gå ut med soporna eller nåt.

Enda stora nackdelen är den obefintliga lunchrestaurangen på den här arbetsplatsen….

Stängt på grund av smittrisk

Det känns som att Coronasmittan smyger sig närmre och närmre. Jag är inte så himla rädd för smittor i vanliga fall, men nu har även jag börjat känna att man måste ta det här på allvar. Eller, så klart har jag tagit det på allvar innan oxå, men ändå inte känt av det direkt. Även om jag inte är i någon riskgrupp och troligen skulle överleva även om jag insjuknade så kan jag ju föra smitta vidare till någon annan. Så man ska vara försiktig.

Tanken slog mig igår när vi var och tränade att det kanske egentligen inte är så himla smart. Ett gym fullt av stånkande och stönande människor som svettas ner saker. Inte alla tvättar av varje maskin de använt. Och idag fick jag först sms från PT att vårt pass idag var inställt för Sats beslutat att stänga sina anläggningar i 2 veckor till att börja med. Sen kom även ett mejl ut att de stänger för att hindra smittspridning, och under tiden så pausas medlemskapet. Det tycker jag trots allt är generöst, de förlorar ju massor på det! Det är ju utom deras kontroll att det är risk för smitta.  

Så idag tar jag vilodag, känner mig faktiskt rätt mör i kroppen efter de senaste 2 dagarnas träning. Sen får jag försöka hålla igång själv hemma de här veckorna. Sats har pass för att träna hemma i sin app, så det ger sig ju! Och en del av övningarna från Pilatesen och Coren tror jag att jag kan komma ihåg. Och sidoplankan…

Ett hårigt inlägg

Idag börjar jag jobba klockan 15. Så sovmorgon och sen frukost i lugn och ro. Sen var det dags att ta tag i tvätthögen.

Det var en del… Hemma hos mig bor ju bara jag. Jag har kort, grått hår. Ändå, varje gång jag viker tvätt så plockar jag bort flera långa, blonda hårstrån från kläderna jag viker. Vem har fällt dem hemma hos mig? Har jag ett blont spöke som ränner runt i min lägenhet och fäller hår? Fäller ens spöken? Om de nu finns. Ett mysterium!

På vintern orkar jag oftast inte hålla efter behåringen på benen. Så nu kunde jag ha vunnit vilken hundutställning som helst i grenen vackraste pälsen. Lång, blank och svart. Vackert! På en afghanhund…

Idag när jag stod i duschen fick jag för mig att nä nu jäklar ska jag raka benen! I duschen har jag ju inte glasögonen på mig, så jag ser visserligen inte att benen är håriga, men jag vet ju att de är det. Så jag satte igång! Tvålade in benen och rakade det ena. Tänkte att oj, vilken skön hyvel, så mjuk, liksom!! Tills jag insåg att jag visst inte tagit av skyddet… Då hade jag ”rakat” hela vänster ben. Jaha, av med skyddet och gör om alltihop.

Kommer ur duschen, smörjer in mig och fönar håret. Ja, på huvudet alltså. Sen på med glasögonen. Å, vilka fina b… Nä men, här och där var det som öar av långa hår kvar! Suck! Fram med hyveln igen, och tog bort resten! Det kommer dröja tills det blir varmt nog att gå barbent innan jag tar tag i det här igen!