Igår var första arbetsdagen på 10 veckor (Jösses, det är L Ä N G E!).
Och det började ju bra… Inte! Knatar hemifrån i rätt tid. Köper biljetter i Pressbyrån och går genom spärren. Då kommer jag på att den lilla väskan med passerkort, mjölk och mellanmål är kvar hemma.
Jaha ja, bara att knata hem igen och hämta den och så järnet tillbaka igen. Så första dagen kom jag lite försent. Suck! Jag avskyr att vara sen!
Men det var så kul att vara tillbaka igen och träffa kollegorna på kontoret!
Hela dagen (som ju bara var 4 timmar) ägnades åt att kolla igenom alla (jättemånga) mejl som låg i inkorgen. Och ringa IT-support för att få hjälp att uppdatera ett program. Och så göra 3 olika utbildningar på nätet, som är obligatoriska.
Efter några timmar kände jag av lite i skuldran. Men tack och lov så gav det med sig när jag kom hem och la mig i soffan. Och jag var noga med hur jag satt på kontoret. Och jag stod även upp en stund. Jag är dålig på det annars, tyvärr.
Jösses så trött jag var när jag åkte hem! Höll på att somna på tunnelbanan! Men tänkte att det nog inte är en bra idé att sova middag, så jag höll mig vaken tills det var dags att sussa för natten.
Det är en omställning att jobba igen, och allt babbel på kontoret. Hemma har bara radion stått på med låg volym på dagarna. Så det är väl inte konstigt att jag var trött. Men sammanfattningsvis så kändes det bra att vara tillbaka! Nu hoppas jag att det håller och att jag inte får ont igen!