Thord gästbloggar

 

Jaha, då var jag tillbaka i Ukraina (jag kom hit för en månad sedan).
Redan förra perioden jag var här så ”bestämde” kompisens svägerska att det var lika bra att vi blev ett par officiellt och som vanligt här nere så har mannen inget att säga till om, det är bara att lyda 😉
Men jag blev glatt överraskad på flygplatsen när jag kom. Där stod ett tiotal människor med flaggor och ballonger, så jag kände mig som den värsta kändisen 🙂
Det visade sig att dom hade hyrt en minibuss och vi skulle till Chernobyl (det hade dom minsann hållit tyst om…).
Jag måste säga att det var en upplevelse att se. Jag kan inte med ord uttrycka vad jag kände när jag såg allt det övergivna, det var både fascinerande  och sorgligt att se. Men det är en upplevelse jag kommer att minnas för en lång tid och jag kan starkt rekommendera det. Det finns väldigt många Engelsktalande guider och för er som vill ha det på Svenska så kan jag sätter er i kontakt med en Svensktalande Ukrainska (hon talar bättre Svenska än vissa invandrare som har bott i sverige i över 20-30 år).
Dagen efter att jag/vi kom hem så gick vi till marknaden (mitt andra hem, jag kan gå där i timmar) och handlade. Det finns redan jordgubbar (inhemska) så vi köpte 2-3 liter och 1 liter grädde. Appropå grädde. Det är omöjligt att hitta 40% grädde i affärerna men skam den som ger sig…
Jag måste ge lite bakgrunds information innan jag fortsätter, känner jag.
Förutom alla vanliga affärer och marknader så finns det ”mormor” (бабушки). Det är privat personer som har en kolonilott eller tomt där dom odlar grönsaker för eget bruk, men dom säljer överflödet (för att få in extra pengar). Många har även egna kor (1-2 st) så dom säljer mjölk och vissa mjölkprodukter. Dom sitter alltså lite överallt, där det finns plats. Hos mig  så sitter dom ca 20 från min port. Så det är väldigt bekvämt att kila ner och köpa färska, och då menar jag verkligen färska grönsaker och frukter!
Det är av en av dom som jag/vi alltid köper mjölk av. Hos henne kan man välja kvälls eller morgon mjölk… och jag lovar, den smakar som barndomens mjölk, den som farmor eller mormor bjöd på 🙂
Men häromdagen när vi skulle köpa mjölk så frågade Olga (min sambo) henne om hon hade lite fetare grädde. Olga förklarade att jag kommer från Sverige (där av min dåliga Ryska) och att jag saknade min 40% grädde 🙂
Hon tittade på mig och sa. Jag förstår att du behöver fet grädde! (jag är väldigt smal), kom tillbaka i morgon så ska jag göra i ordning 1 liter men det blir på kvällsmjölken (jag föredrar morgonmjölken). Dagen där på när jag gick ner till henne så hade hon med sig 1 liter  40-45% grädde. Nu för tiden så säger jag till dagen innan så kan jag hämta grädden dagen efter. Det är vad jag kallar service!
Annars så händer det inte så mycket här nere, det är mest det vanliga vardagslivet som lunkar på.
Jo! Det höll jag på att glömma. Vi har varit nere i östra Ukraina (Mariupol) och hälsat på. Olgas dotter med familj bor kvar där nere och Olga har blivit mormor (vilket jag retar henne för så mycket jag kan 😀 ). Medan Olga satt och gosade med barnbarnet så visade min ”svärson” mig runt i staden, och jag kan ju glatt erkänna att det finns goda öl sorter där nere… 😉
En annan rolig sak som hände när vi satt och vilade våra trötta ben med en öl var att vid bordet brevid oss satt några soldater och pratade svenska! :O Självklart kunde jag inte låta bli, utan jag sa ett artigt ”Tjena tjena, leget då?”. Det var länge sedan jag såg så förvånade ansikten 😀
Och nu sitter jag och försöker planera nästa lilla resa. Jag vill till Gammelsvenskbyn och hälsa på. Jag vill verkligen prata Svenska med dom…

Men som vanligt har jag svårt att skriva om vardagen, det är lättare att svara på frågor, så om ni har några så fråga på! 🙂

Thord bloggar


Jaha, här är jag igen då.

Det har hänt en del sedan sist. Jag har bland annat jobbat lite. Jag passade på att köra lite lastbil och känna på hur det jobbet är här nere (jag är en fd yrkes chaufför). Jag tog en körning från Kiev till Mariupol nere i östra Ukraina. Som ni kanske vet så pågår det ett krig där nere. Så jag körde ner nytt krigs material och som lass tillbaka så hade jag grejor som skulle repareras.
Allt gick bra men det var en otrevlig upplevelse som jag inte vill uppleva igen… Jag kan skriva mer detaljer om ni vill jag är ju nybörjare på detta med att blogga, jag vet inte vad jag ska skriva om 😉 )
Men i alla fall så kom jag hem i god ordning men jag märkte av att jag hade fått en knöl på högra armbågen, den ömmade inte eller så, så jag tänkte inte så mycket på den. Men när kompisens fru fick se den så blev det liv i luckan 🙂 och det ringdes runt till sjukhus för en läkarundersökning. Problemet var ju att jag är utlänning och samarbetet med Sverige är väldigt obefintligt… Men hon hittade ett privat sjukhus med erfarenhet av utländska patienter. Att det dessutom är ett krigs sjukhus var bara ett plus. Där jobbar alla bra läkare och sköterskor, jag fick reda på att samtliga på dom sjukhusen har tjänstgjort nere i östra Ukraina och dom var väldigt professionella och förstklassiga. Vi gick dit i fredags morse för att kolla om dom ville ta i mot mig. Det slutade med en provtagning och order om att komma tillbaka på måndags morgonen kl nio. Väl där i måndags så fick jag veta att jag hade en fettsvulst och dom ville ta bort den på en gång innan den blev värre. Nu hör det till att jag har en sjuklig skräck för allt vad läkare heter och allrahelst operationer… Men jag var i sällskap av två kvinnor (frun och hennes syster) och kände att jag var tvungen att leva upp till föreställningen av en orädd viking 😀 så jag ska glatt ja till operationen och svalde gråten när ingen såg… 😉
Jag hade förväntat mig att han skulle säga att jag var uppsatt på väntelistan och det kunde dröja några veckor (så jag skulle hinna hem innan). Jag blev helst paff och visste inte vad jag skulle säga när han svarade – då är du välkommen tillbaka kl 14, jag har tyvärr inte tid nu på morgonen för att jag har redan en operation inplanerad. Så det var bara att knalla dit några timmar senare med mitt sällskap, jag är övertygad om att dom följde med för att vara säkra på att jag verkligen gick dit, fast dom hävdar att dom var bara oroliga för mig… 🙂
När vi kom in på avdelningen gick allt i rasande takt, jag hade inte mer än skrivit in mig så kom en sköterska och hämtade mig för att sätta lokalbedövningen. Och vilken sköterska! Jag kände inte att hon satte nålen, det var den bästa sköterska jag har träffat och jag har träffat några… Efter det så blev vi lotsade till ett väntrum och skulle sitta där i 20 minuter tills bedövningen hade satt in. Under tiden kom läkaren och kollade så allt såg bra ut och pratade lite, han berättade i stora drag vad han skulle göra och att det skulle gå rätt fort och att det var ingen stor operation. Nästan på klockslaget 20 minuter så kom en annan sköterska och hämtade mig till ett behandlingsrum och läkaren satte igång med att kolla så bedövningen fungerade. En liten stund senare så var allt klart och jag blev iväg skickad till kassan för betalning. Bara det var ett stor orolighet, hur mycket skulle det kosta? Jag hade glömt fråga om det… Damen i luckan (kan man säga så?) bad nästan om ursäkt för att det blev lite dyrare i och med att jag var utlänning. Hela kalaset kostade 120 skr… Jag säger det igen 120 kronor!! Svensk sjukvård kan slänga sig i väggen! 🙂
Så nu sitter jag här, enarmad och tycker synd om mig själv 🙂 Men… Jag ska inte gnälla, så här uppassad har jag nog aldrig varit. Det är ett jävla spring på frun, hon hörde nämligen läkaren säga att jag inte får använda armen på något sätt på sju dagar. Så nu blir jag nästan matad… 😀
Nu får det räcka för den här gången, det är lite jobbigt att skriva med en hand bara… 😉

Thord bloggar

Jaha, då var mat koman nästan slut, men än ser jag inte botten på kylskåpet. Jag undrar varför jag köpte mat innan nyår? Det var klart onödigt! 🙂

När jag efter nyår började kunna se slutet på alla matrester så blev det julafton igen (dom firar den 7 Januari), och om jag tyckte att nyårsbordet var stort så hade jag aldrig sett julbordet… Det började med en midnatts mässa klockan 12 på natten. Jag är inte religiös men deras kyrkor går inte av för hackor, det kan jag lova. Så efter klockan 01 så kom vi hem och det hade förbereds lite ”lättare” mat. Alltså lite sallader och olika röror. Klockan 8 var det då dags för julfrukost och det var som vilken hotellfrukost som helst! Sedan satt vi och smälte maten i några timmar och bara pratade, det kom en massa gäster som var nyfikna på mig och väldigt imponerade över att jag kan göra mig förstådd på Ryska (den blir bättre och bättre för varje dag). Så framåt två tiden var det dags för middag och jag stönade när jag så bordet. Att dom gillar mat, det visste jag ju redan. Men, nu hade hon gjort en traditionell jul middag för min skull och det innebär tolv maträtter, en för varje lärjunge till Jesus. Efter att ha ätit i ca tre timmar (jag skojar inte) så sa jag att jag skulle gå in till mig och ”smälta maten”, jag vaknade på soffan dagen efter… 🙂

Kylan har börjat släppa taget nu och det är ”bara” 5-8 minus (det är torrare luft här) så dagarna har bestått i att promenera runt på stan och tittat i affärer sitta på olika kaféer. Men jag har lovat mig själv att det är dags att ta tag i träningen igen (typ varje gång jag har ätit en bakelse) 🙂 Så jag är på gång med det, nu ska jag bara betala gym kortet och sätta igång…

Och inte blev det någon skridsko åkning heller efter nyår, det var en riktig köldknäpp här, med temperaturer ner mot -21 😦 Så det blev att sitta inne i någon dag till. Jag klagar inte för att jag hade både godis, chips och lite öl 🙂

Men jag skulle kanske försöka beskriva staden jag bor i, det kan ju vara artigt att presentera sig, menar jag 🙂

Jag bor alltså i en stad som heter Bila Tserkva som ligger ca 8 mil från Kiev, det tar ca 1,5 timmar med buss från tåg stationen i Kiev.
(Hur jag hittade hit är en rolig historia i sig själv, men den kan vi ta lite senare.)
Staden har ca 200-250 000 invånare och är en medel stor stad i landet, den är lite av en student stad. Om jag skulle jämföra med någon Svensk stad så är Uppsala närmast.
Här finns det många utlänningar som studerar både språk, it kunskap och en massa annat jag inte förstår mig på. Men staden är nog mest känd för Alexandria parken (om vi bortser från allt som har med WW2 att göra).

Men, nu struntar vi i det och koncentrera oss på staden. Det är väldigt stora skillnader på allt här faktiskt. Den största skillnaden är byggnaderna. Det syns på en gång om huset är gammalt eller nytt (nytt är från 80 talet och framåt). Det finns många ”miljon projekt” och dom är större än våra Svenska. Jag pratar om lägenhets hus som har 3-400 lägenheter. Och det är 100 % bostadsrätter. Om man som jag ska hyra så gör man det direkt av lägenhetsägaren, det finns alltså inga hyresbostads företag. Men dessa hus är ofta väldigt eftersatta på utsidan, i alla fall enligt Svenska mått. På insidan är det som vanligt, vissa är topp renoverade och vissa inte alls. Något som jag tycker genomsyrar alla dom husen är stress, det syns att det skulle gå fort och tänket var ”det duger”. Så trottoarer och gångbanor är under all kritik och vägarna är dåligt underhållna i dessa områden, men det funkar och duger 🙂
Men det som jag har svårast med att lära mig, det är vattnet. Vattnet i kranarna är inte drickbart. Så allt dricksvatten måste köpas. Nu är det inte så dyrt (i mina ögon). En liter väldigt gott mineralvatten kostar 1 UAH (ca 40 öre) om du har med dig egen flaska. Men det känns väldigt ovant att inte kunna göra som hemma och dricka ur kranen i köket.
Men nu ringde telefonen och jag blev påmind om att jag har lovat att åka pulka (och slå ihjäl mig). Så det är väl lika bra att klä på sig dom varmaste kläderna jag har och visa att vi Svenskar minsann är bättre på pulka än Ukrainare 😀

Jag skriver mer lite senare om jag kan. Jag har en förmåga att alltid göra mig illa 😉

Shopping och lunch med Kussesin

Plockade upp Kussesin vid 11.30 (gäsp) och åkte till Mall of Scandinavia. Vilken skillnad med antalet besökare idag! Nu var det inte kö in i garaget och vi hittade p-plats på en gång! Skönt!
Vi knatade runt och kollade lite här och där och så hittade vi en liten butik,  Kiko,  som sålde smink och hudvårdsprodukter. Väldigt bra priser, och nu halva priset på en massa saker!
Höll på att köpa både en massa nagellack och läppstift och allt möjligt! 24 kr för an normalstor flaska nagellack! Men jag hejdade mig!
Så till slut köpte jag en fuktighetscreme till ansiktet och en rengöringsborste, oxå till ansiktet.

image

64 kr styck! Väldigt bra pris!
Jag har länge tänkt köpa en sån borste,  men det har inte blivit av. Men så började tjejen i butiken prata om dem, och då ville jag ha en! Och de var oxå på rea! Ibland ska man ha tur!

Nu är jag hemma och sitter i soffan med en lattekaffe. Ska läsa söndagsbilagorna när jag babblat klart här.

Vad tycker ni om min gästbloggare  Thord? Visst kan han väl få komma tillbaka fler gånger?
Jag och Victoria Fitterbittan har tjatat på honom att han ska blogga om hur han har det i Ukraina, men han vill prova på lite först. Så han smygstartar här, så får vi se om han fixar egen blogg sen om han gillar att skriva.

Gästbloggare

Hej från ett iskallt Ukraina.
Thord heter jag och jag tänkte gäst spela här inne lite oregelbundet 🙂

Jag tänkte försöka sammanfatta denna resa så här långt. Jag flög ner till Kiev dagen innan nyår och landade i ett kaos av nyårs firare från alla hörn på jorden. Mitt i all trängsel av väntande så stog det tre ”damer” och väntade på mig. Det var frun till min förre detta kollega och två av hennes vänner. Dom var i Kiev för att nyårs handla och för att hämta upp mig. Dom tyckte också att det var perfekt att släpa runt mig i affärerna för att då hade dom ju en packåsna…
Som tur var så landade mitt plan kl 15 så det var inte så många fler affärer att springa i, men herregud vad grejor dom hade stoppat in i bilen redan! Och det blev som jag hade befarat, jag skulle köra… (här nere är det mannens ”plikt”) Så efter att ha suttit och halvsovit på ett flygplan så kastade jag mig ut i nyårs trafiken i ett främmande land, det är alltid spännande…
In till Kiev och försökte hitta rätt med tre ”vägvisare” som alla pratade samtidigt var spännande det också. Men efter några felkörningar p.g.a. av att mina vägvisare bara pratar Ukrainska eller Ryska (det är lite konstigt, jag tycker att alla borde prata Svenska 😉 ) Så hade jag parkerat i ett av dom största p-husen jag har sett och tortyren började… 😦

Så äntligen vid åtta tiden på kvällen kom vi i väg mot Bila Tserkva (Vita kyrkan på svenska) och hemmet. Efter att jag hade släppt av dom andra två så åkte vi hem till ”oss”. Jag hyr en lägenhet i samma trapp så det är hemma hos oss :). Jag kastade in min väska och gick över till kompisarna för lite kvällsmat. Döttrarna hade sett till så maten var färdig och som vanligt var det för mycket mat. Dom älskar mat här nere och det är jag glad för. Sedan blev det inte så mycket mer den dagen, det var bara och rulla in till min säng och jag lovar, jag somnade innan huvudet slog i kudden.

Nyårs aftonen… Den började med att det ringde på dörren vid nio tiden och då stod kompisen utanför och ville ha kaffe innan vi skulle ut och köpa nyårs granen och köpa mer mat. Jag behövde också fylla på kylskåp och skafferi. Så det roade vi oss med på förmiddagen. När vi kom hem igen så blev kompisen utkörd ur lägenheten med orden ”du är bara i vägen, försvinn”.
Så vi satt inne hos mig och pratade skit och drack kaffe tills det var dags att börja fira nyår. När jag fick se all nyårsmat… herregud. Jag har alltid tyckt att vårt julbord är överdrivet men det är inget mot detta bord! Jag tänker inte försöka räkna upp alla maträtter för jag har inte en aning om hur många det var eller vad det var. Men, vi säger så här. Jag tog ytters lite av allting och jag fick pressa ner det sista och jag är stor i maten.
Vid tolvslaget kom alla raketer och smällare fram och vi gick ut till alla andra. En sak jag reagerade på var att det var inte så mycket fylla som hemma. Visst hade många lite innanför västen, men inte alls på samma sätt som vi Svenskar kan göra. Så det var väldigt trevligt med en massa glada människor. Efter en timmes skjutande så knallade vi in igen och hällde i oss både kaffe, te och varm choklad. För vi hade fått vinter väder redan (det var ca -12 på natten), och sedan kom sällskapsspelet fram och en flaska Vodka :). Klockan var runt fem på morgonen när jag med runda fötter somnade i min säng. Så nyårsdagen, den sov jag bort :). Framåt kvällen så kom ett lass med rester (som jag fortfarande försöker äta bort).

Igår tänkte jag gå iväg till gymmet med efter att jag hade tittat på temperaturen (-17) så bestämde jag mig för en inne sittar dag istället. Så det var bara att plocka fram mer rester och slå på tv:n och datorn.
Idag har vi sagt att vi ska försöka komma iväg och åka skridskor om vädret tillåter, men jag vet inte. Det är -15 ute nu så jag tror att det blir en inne dag idag med. Jag blir nog så illa tvungen att äta upp chipsen jag köpte… 😛
Det var allt för denna gång, men om ni vill så skriver jag flera gånger 🙂