Känslor

Jag åkte ju så klart till jobbet igår. Men fasiken vad jag kände mig… konstig? Jag mådde illa, var trött, kunde inte koncentrera mig för 5 öre och samtidigt var jag rastlös. Och som grädde på moset så kom ångesten tillbaka. Så efter ett tag gick jag till chefen som var på plats och talade om hur det var och sen gick jag hem.

Jag hade verkligen inte trott att något besked kring moster skulle påverka mig alls, direkt. Och att det gör det retar mig!! Hon har orsakat mig så mycket smärta, jag vill inte låta henne ha någon som helst inverkan på mig och mitt liv mer! 

Jag känner mig helt trygg i mitt beslut att inte hälsa på henne eller ha någon kontakt. Så det stör mig inte eller får mig att fundera. Jag tror snarare att det är allt det gamla, det som hände när mormor dog som rivs upp. Sen att få en mer än önskvärt detaljrik beskrivning av sjukdom och elände kan ju få vem som helst att må dåligt.

Trots att jag var så trött så hade jag så klart ändå svårt att komma till ro och somna igår. Och sen vaknade jag före 5 i morse. Suck! Då bestämde jag att jag stannar hemma idag. Låg och läste en stund och sen somnade jag faktiskt om.

Bättre

Idag har det känts bättre. Lite fladder i halsgropen, men inte så farligt. Skönt!!

Och jag älskar att man kan gå ut utan jacka eller kofta!

Satt ute idag igen på lunchen.

Och inser att det är dags att klippa mig igen! Hahaha!!

Ha en fin kväll!!

Ännu en sommardag

Jag kollade lite på TV igår och sen la jag mig och slötittade en stund innan jag släckte och somnade. Tror bara att jag vaknade 1 gång i natt, och det är ovanligt för vilken natt som helst! Skönt!

Idag börjar jag jobba 10.45, så jag har sussat till 8, och nu sitter jag och äter frukost i lugn och ro. Skönt att börja morgonen lugnt med frukost hemma. Och en till sak som är fantastisk är att man kan ha sommarkläder! Igår hade jag en ny sommarklänning och var barbent, och idag blir det vita capribrallor och ett vitt linne, med svarta detaljer på. Älskar att känna ljumma vindar mot bar hud!

Jag vågar knappt skriva det…. Men än så har jag knappt nån ångest alls. Kan det vara över för den här gången?? Jag känner av den lite, men inte alls som igår. Men det är tidigt än, så jag får väl se. 

Jag har sovit!

När jag på mig igår så försökte jag att inte fundera på om jag skulle kunna sova eller inte. Och jag somnade. Och visst, jag vaknade till några gånger, men jag somnade om igen rätt snabbt. Så skönt!

Ångesten är kvar, men idag tänker jag jobba.

För er som inte vet skillnaden. När jag är deprimerad så blir allt mörkt, jag vill ingenting och allt är skit. När jag har ångest så kan jag fortfarande vilja saker, jag kan skratta och känna. Njuta av sånt jag gillar, trots ångesten. Ångesten känns som lite andnöd, tryck över bröstet. En känsla av att man borde fly. Fast man inte vet från vad. Och jag blir som lite lullig i huvudet. Jag antar att den tar en hel del energi, så det blir inte så mycket kvar.

Hjärtat i halsgropen

Ångesten sitter där den sitter. Det känns lite som att ha ”hjärtat i halsgropen”, lite andnöd, hela tiden. Stundtals är den nästan borta, men så kommer den tillbaka igen.

Jag har försökt att göra lite saker, men ändå ta det lugnt. Jag gick med matavfall och återvinning till miljöstugan. Och så gick jag en promenad. På vägen hem gick jag in på thaisalongen och fick massage. Funderade ett tag om det var en bra idé eller inte. Men jag gick, och det kändes faktiskt riktigt bra! Så himla skönt!!

Sen knatade jag hem, värmde lunch och satte mig på balkongen.

Det klarnade ju upp och blev fint idag! Det trodde jag inte i morse, då såg det helt grått ut.

Jag ringde och pratade med Bossen nyss. Sa att får jag bara sova hyffsat så vill jag gärna jobba imorgon, även om jag inte är på topp. Han är bra, han sa att jag är välkommen, men att jag ska känna efter vad som känns bäst. Så skönt att inte ha en press!

Nu har jag rivit ur lakanen och tvättar. Tänker att jag ska lägga mig i nytvättade lakan ikväll. Då har jag de bästa förutsättningarna för en god natts sömn.

En bra söndag, men en sämre natt

När jag hade tagit hand om disken igår, och plockat undan efter lördagen så var tanken att jag skulle åka till Rusta och Jysk och kolla efter kruka att hänga på väggen på balkongen. Men jag kände för att ha sällskap så jag hörde av mig till Carina och Nettis. Ingen kunde… Och hoppsan, då kom jag av mig. Var ute på balkongen en stund, det var skönt trots att det inte var sol!
Och så satt och låg jag i soffan och läste.

 

Har fått låna den här boken av Chiefen, och den är verkligen bra! -Du som läser mycket, jag tog med den här som du får låna, sa hon i veckan. Så omtänksamt! Och jag fastnade verkligen i den på en gång. Så jag läste 3 4:e delar igår! Jag kan varmt rekommendera den här boken! Den är skriven av en polis som jobbar med prostitution och människohandel. Mörk, men oerhört bra!

Jag älskar när jag har rester hemma som jag bara kan värma när jag blir hungrig!

 

 

Lördagens tagliatelle med kräftstjärtar var minst lika god igår!

När det var dags att krypa i säng var jag inte ett dugg trött, tyvärr. Men jag tänkte att jag blir väl det så småningom, så jag la mig och slötittade på TV. Och jo då, jag blev sömnig till slut så jag stängde av och somnade. Men vaknade igen efter bara några timmar. Med ångest. Och det var stört omöjligt att somna om. Låg och försökte slappna av. Försökte tänka på sånt som gör mig lugn. Hur jag ligger på en solstol på Salad Hut. Men då kom stressen med hemresan i huvudet. Okej, tänk på nåt annat! Klipporna, jag ligger i solen på klipporna. Men nej, inget hjälpte. Till slut gick jag upp, gick ett varv. Tog fram mobilen och låg och surfade runt på nätet. Klarvaken, inte tillstymmelse till att kunna somna. När klockan var vid 5 så insåg jag att jag inte kan gå och jobba. Så jag messade Bossen och ringde sjukanmälan.

Trodde att ”vårdeppen som blev vårångest” var över för den här gången, men tydligen inte. Sist vaknade jag ju oxå på natten med ångest, men då kunde jag somna om. Nu var det verkligen omöjligt. Vid 7 slumrade jag in igen, men redan före 9 var jag vaken igen.

Planen för idag är i alla fall att gå ut och gå och få lite frisk luft, och vara vaken så att jag förhoppningsvis kan sussa inatt. För jag vill gå och jobba imorgon! 

Ja, ja, jag ve ju att det går över. Och att ångest inte är farligt. Och som jag sagt tidigare, jag har hellre ångest än blir deprimerad. Det är mycket värre, tycker jag. 

Läkarbesök och jag som vikarie

Det gick bra hos läkaren! Han trodde att det kan vara en variant av min ”vanliga” vårdepp som nu visar sig som ångest i stället. (Och inte mig emot, av 2 onda ting har jag mycket hellre ångest än depp) Blir det värre så ska jag höja dosen, som jag brukar när jag dippar, annars är det bästa att bara ta sig igenom det. Och det har ju absolut inte varit så illa så jag inte kan hantera det. Men det känns bra att ha en handlingsplan, bara det lugnar! Det är redan i stort sett borta, så jag tänker att det nog är på väg att gå över nu!

Nytt recept, och så var jag till labb och tog prover. Är det nåt så hör han av sig imorgon, annars är allt bra. Blodtrycket var perfekt! Så skönt!!!

Direkt till jobbet sedan. Och den här veckan vikarierar jag på en annan tjänst. Kan säga att jag kommer somna ovaggad ikväll… Massor att göra och en del som är nytt för mig, men jättekul att göra annat och få prova nya saker! Oxå kul att ha kontakt med andra kollegor som jag inte har så mycket kontakt med annars!

Full rulle, alltså!