Ny telefon

Igår plockade jag upp Nettis och vi åkte till MOS och hämtade min nya mobil. Killen i affären var så hjälpsam och förde över allt från den gamla luren till den här. Den nya datorn, som jag får på köpet, kommer skickas hem till mig.

När det var klart så fick vi till en nagelsalong där Nettis fixade sina naglar. Det blev superfint! Sen åkte vi till Anita och bynglade in byrån jag fått av dem i min bil. Sen hem till mig och kånkade upp byrån, och satte min mobil på laddning.

Sen hjälpte Nettis mig få igång bank-ID och Swish och fixa en del inställningar i mobilen. Men, en sak som vi inte fick till var Authenticator, och utan den kommer jag inte in på Facebook och Instagram. Suck!

Och när jag skulle sätta igång datorn för att googla om Authenticator så vägrade den att funka igen. Den startar, men jag kan inte öppna nåt program. Kommer alltså inte ut på nätet!! Aaarrrrrgghhh!

Så, jag kommer alltså inte in på Facebook eller Instagram eller Messenger överhuvudtaget! Och har just nu ingen dator. Jag hoppas den nya kommer snart. Fast, jag måste ändå kunna logga in för att komma åt de sidorna….

Över till något annat. Ångesten var mycket mildare igår, stundtals ingen alls! Så skönt!

Så idag tänker jag jobba, tror det kommer funka bra!

Vänta

Igår mellan 10 och 14 skulle Bring komma med min säng och byrå. Jag gick upp och gjorde mig iordning så jag var anständig till 10, ifall de skulle komma redan då.

Strax före 14 kom Agneta för att hjälpa mig skruva ihop byrån. Men varken den eller sängen hade kommit än då. Vid 14.30 ringde de och sa att de var på väg. Okej, toppen! Men sen ringde han igen och sa att han ringt fel kund. Eh, jaha… Men de var på väg, kommer snart! När det dröjde så ringde jag det nummer de ringt ifrån och frågade när de kommer. Det kunde de inte svara på. Ja men på ett ungefär, var är ni nu? Nej, de kunde inte svara på när de kunde komma. Nehej…

Vid 15.15 ringer han och säger att han är utanför, kan jag komma ner och öppna. Jag rusade ner, men nä det är ingen utanför eller ens inne på gården. Ställer i alla fall upp porten, och går upp och ringer. Jo, de står utanför, säger han. Jag talar återigen om att utanför min port står varken de eller nån annan. Det visar sig, efter en del tjafs, att de är i en helt annan förort. Men suck!! Undra på att de är försenade om de åker till fel adress då och då!

Vid det här laget var Agneta tvungen att gå, hon skulle bjuda på middag hemma klockan 17. 15.50 kom de till slut med mina möbler. Nästan 2 timmar efter senaste tid de skulle ha kommit! Morr!!

Sängen fick jag ordning på själv i alla fall.

Det blev så bra med byrån under TV:n!

Sovrummet börjar ta form nu!

För övrigt hemma så var/är det dock en aning stökigt.

Emballage släpade jag iväg till miljöstugan igår. Delarna till huvudgaveln ska jag ta dit idag. Och så ska jag hämta den byrån jag ska få av Anita idag. Agneta kommer tillbaka på onsdag och hjälper mig med byrån. Gulle henne, så himla snällt! Sen kan jag packa in allt i lådor och slipper ha klädhögar här och där.

Tack, nu räcker det!

Jag tömde hyllorna i sänggaveln igår.

Jag tänker ta bort dem, och bara ha kvar själva framsidan. Då får jag plats att ha en byrå under TV:n i stället.

Och så valde jag att ta av toppen på den stammen av dracenan som inte mådde så bra. Och så satte jag den i vatten och slängde den nedre, halvdöda, delen.

Dessutom var jag upp till centrum och handlade. Sen orkade jag inget mer. Ångesten håller i sig.

Jag tycker att det räcker nu. Jag har ju tänkt jobba på måndag, så nu får det väldigt gärna klinga av!

Värst är det dagtid, av nån anledning. Lite lugnare på kvällen.

Jag kollade på en film om Ted Bundy igår. Och sen började jag kolla på en dokumentärserie med bandinspelningar där han själv berättar sin version för en journalist. Så läskig människa!

Jag såg oxå på Carina Bergfeldt. Alltså, Mark Levengood! Man bara måste ju älska honom! Han verkar vara en så himla underbar människa!

En annan som är deppig

Min dracena som jag kapade och satte ner i jorden utan att först få rötter i en vas. Den är däremot deppig. Kanske har den ångest oxå, men definitivt deppig.

Ska ta bort den stammen, bara att inse att det inte gick så bra. För att inte säga att det inte gick alls…

Ut på tur, lite sur

På grund av restriktionerna så är det så klart färre platser att boka på passen på Friskis nu. Vilket ju i sig är bra! Så till passet igår stod jag på plats 14 som reserv. Vartefter dagen gick så sjönk kön, och när det närmade sig var jag på köplats 3.

På eftermiddagen messar en kollega: Får jag be dig om hjälp med en sak?? Jag svarade att det är klart hon får. Kan jag ringa i stället, det här är så knäppt, skriver hon då. Jaa, det är klart hon kan ringa. Jag blir ju liiite nyfiken på vad det här kan handla om.

Kollegan och jag bor ganska nära varandra, på varsin sida om centrum i princip. Hennes sambo hade på dagen tagit deras bil upp till centrum, och parkerat i P-huset där man får stå 4 timmar. Sen knatat in till läkarmottagningen. För att operera en fot… Och sen varken kunde eller fick han köra bil hem igen, utan det blev ju sjuktaxi för hans del.

Min kollega har körkort, men har inte kört bil på flera år, och särskilt inte med manuell växellåda. Hon hade i alla fall knatat upp till centrum för att försöka få hem bilen, men inte lyckats få i backen, så bilskrället stod där den stod. Stackarn!

Jag tänkte att jag hinner fixa det innan jag, eventuellt får plats på gympan. Så när jag hade jobbat klart så bytte jag till träningskläder och tog bilen hem till kollegan, fick deras bilnyckel och regnummer och vägbeskrivning till var bilen stod. Knatade upp till centrum från dem, hittade bilen och körde ner den till dem och lämnade tillbaka nyckeln till en tacksam kollega. Så bra när man kan hjälpas åt!

Kollade i appen hur det stod till med kön till passet och nu stod det 0 i kö! Toppen! In i min egen bil, åker iväg till Friskis och in och blippar mitt kort. Ingen lapp kommer ut, som det brukar. Hmm, frågar de i receptionen som ber mig blippa igen. Nix, får ingen lapp. De får mitt namn och kollar i datorn. Nä, men det passet är fullt, du har en reservplats. Säger de. Ja, men först hade jag köplats 3, sen när jag kollade så stod det 0 i kö, då måste jag ju ha kommit med? Nej, nej, så funkar det tydligen inte! 90 minuter innan passet startar så tar de bort kön. Då får man chansa och vara där och se om man kommer in. Ja men va f*n?! Då blev jag lite sur…. Kommer inte åka dit och chansa, kan jag säga. Suck!

Så jag vände kosan tillbaka hemåt. Var på apoteket och i mataffären på vägen, och sen hem.

I en polisrapport

När jag irrade runt och rev och slet i mina högar med kläder som ligger framme i lilla rummet så insåg jag vad det skulle kunna stå i polisrapporten om jag hittades avliden hemma nu.

Äldre, delvis tandlös, kvinna hittad död i sitt hem. Hon hade ingen riktig säng, utan sov på en britsliknande, provisorisk säng. Ingen klädförvaring, kläderna låg utspridda i högar i lägenheten.

Men, en positiv sak; det doftar gott här! Jag tror baske mig jag ska torka tvätt överallt i lägenheten!

Igår torkade madrasskyddet i köket, och varje gång jag gick in i köket så njöt jag av den goda doften!

Söndagsaktiviteter

Nettis messade och frågade om jag hade Covidtest hemma. Vilket jag inte hade. De kände sig lite förkylda, och på 1 av apoteken i mitt centrum fanns det kvar test enligt nätet. Så strax innan de öppnade knatade jag upp till centrum, och väntade utanför tills de öppnade.

Det kom fler så det var en kö, med mig först, som väntade när de låste upp. Och jag hörde att fler skulle köpa test, så jag var glad att jag kom in först.

Jag köpte även till mig själv, när eller om jag får symtom så kan jag ju inte ge mig ut. Så lika bra att ha hemma!

Hem igen från apoteket. Väntade på att han som skulle hämta sängen skulle komma. Och han kom! En ung kille som precis avslutat sina studier, fått arbete och bostad. Men inte fått nån lön än, och behövde möbler. Han var SÅ tacksam! Han var ganska liten och smal. Men han tog sängskrället helt själv! Tippade den och tog tag i bottens undersida och bar iväg den och nerför trapporna. Imponerande!!

När sängen var hämtad så åkte jag över till Nettis och Toyboy och lämnade testen. Stod utanför på behörigt avstånd. De hade inte Covid, visade det sig senare. Alltså bara vanlig förkylning. Skönt!

Hem igen och la sängkappan på tork. När jag rev ur sängen så stoppade jag in den i tvättmaskinen.

Inte helt lätt att ”hänga” den på tork… Men torr blev den! Ska även tvätta madrasskyddet, så att allt är fräscht till nya sängen!

På kvällen bäddade jag upp extrasängen.

Smalare, lägre och hårdare än jag är van vid. Men helt okej, ändå. Var rädda att jag i sömnen skulle glömma att jag sov i en smal säng och ramla ur när jag ville byta plats. Men jag har hållit mig kvar hela natten!

Min lördag

Igår plockade jag i ordning lite här hemma, satte upp köksstolarna på bordet och dammade och dammsög hela lägenheten. Vilket var välbehövligt… Och skurade toa och handfat, så klart.

Agneta kom och jag plockade upp henne i centrum och vi åkte och köpte indiskt och tog med hem till mig.

Packade upp maten och öppnade en flaska vin, dukade och tände ljus. Och sen åt vi gott och babblade en bra stund. Så mysigt! Det var ett tag sen vi sågs, så det var kul att ses!

Sen flyttade vi in i vardagsrummet och tog varsin kaffe och babblade vidare. Satte på TV:n och såg på Stjärnorna på slottet. Det var David Lagerkrantz dag. Och han verkar vara så trasig, stackaren. Han kände aldrig att han dög, var tillräckligt bra, i sin pappas ögon. Och det har följt honom genom livet, den känslan.

Sen kollade vi på En brittisk skandal. Så bra och välgjord! Vilket j*kla äktenskap!

Vi åt oxå M-kulor… Och för första gången på jag vet inte hur länge fick jag en rejäl dumpning. Fick hjärtklappning och toksvettades! Stackars Agneta blev skärrad och vågade inte åka hem och lämna mig. Men jag förklarade att det bara är att vänta ut det, inget farligt och det går över. Och som alltid så vill jag ha nåt att äta då, så hon fixade en knäckemacka med ost som jag knaprade i mig, och efter en stund så klingade det av.

Nu håller jag tummarna för att han som sagt att han ska komma och hämta sängen faktiskt gör det. Vore så smidigt!!

Det gick snabbt!

När jag hade jobbat klart igår så fotade jag av min säng och garderob och la ut på 2 olika ställen. Bortskänkes mot avhämtning. Direkt fick jag ett meddelande från 1 person, som ville komma idag. Efter 1 minut! Sen kom ett till meddelande från en annan person: kan jag komma direkt? Eh, ja visst. In i sovrummet, fort som attans, och tömde garderoben. Trodde inte att det skulle gå så snabbt, om nån alls skulle komma.

Nu ser det en aning rörigt ut på kontoret…

Nu är den borta! Den garderoben lämnade de som bodde i min förra lägenhet kvar, så den har några år på nacken. Och nu får den göra nytta hos någon annan! Och jag slapp be någon om hjälp med att bära den till grovsoporna! Win win! Skyndade mig att skriva till han som skulle kommit idag att garderoben redan var borta.

Sen hörde 1 person av sig om sängen, och skrev att han kommer imorgon. Nu tror jag inte (vis av erfarenhet) på det förrän det har hänt. Men det vore ju kanon, om någon hämtar den med! Då får jag visserligen sova i extra sängen tills på lördag, men det vore det ju värt!

Jag ska behålla huvudgaveln och sängkappan, så det kommer inte synas nån skillnad med den nya sängen.

När det här var avklarat så var det soffan och TV som gällde.

Älskar skenet från den här lyktan! Som egentligen är en vas.

Nu ska jag ta och städa. Det behövs, och listerna där garderoben har stått vill jag knappt titta på….

Jojoväder och 3:e dosen

Nu är det plötsligt +7° och slask. Utom där det under vattnet är is… Bara för några dagar sen var det -7° och en massa snö. Termometern åker upp och ner som en jojo! Det gäller att hänga med så man klär sig rätt när man ska ut.

Jag knatade upp till centrum igår och gick till vårdcentralen. Mötte Lulu (som tipsade om att de var drop in där) och Danne som redan var där. Tog en nummerlapp Och babblade med dem medan vi väntade. Det var mycket folk, men det gick ändå relativt snabbt. De blev klara före mig, så sen väntade jag kvar själv. Det var verkligen löpande band, de uppmanade alla att ha legitimation redo och armen bar när man gick in. Så det gick verkligen blixtsnabbt, man var inne högst 1 minut! Sen ut och så in med nästa.

Knatade och handlade lite innan jag gick hem igen.

Lite öm i armen idag, men annars känner jag inget. Kände inte av de andra 2 heller, så jag tror inte jag kommer känna nåt nu heller. Bokade av tiden jag hade bokad nästa vecka. Så skönt att slippa åka tvärs över stan, helt klart värt att vänta en stund på drop in!