Hej och hå vad det blåste igår!! När jag vaknade (mitt på dagen typ… Har vänt på dygnet som vanligt när jag inte jobbar) så hörde jag hur vinden ven runt husknuten. Och träden på gården svajade. Trodde nästan se skulle knäckas, men de höll.
När jag handlade härom dagen fick jag för mig att jag hade gott om mjölk. Men till frukost igår gick sen sista slatten åt. Och kaffe utan mjölk… Nääää!
Tänkte att jag avvaktar och ser om vinden lägger sig. Men vad fasen då började det regna oxå! Så då beställde jag varor med hemkörning istället. Kändes verkligen inte lockande att ge mig ut i ovädret! Passade på att handla annat oxå, inte enbart mjölk.
Kollade klart på en så bra brittisk serie, Ett nät av lögner (fifteen-love är orginaltiteln) igår. Den var verkligen bra, finns på SVT-play om ni vill kolla.
Hon tuggar inte så mycket på benet, bär på det lite och sen gömmer hon det. Igår gömde hon det i sin bädd, puttade med nosen så att det la sig i vecket vid kanten. Hahaha!
Sen la vi oss i soffan igen. Och hon bökade sig in under min filt.
Bra lilla gullrumpan som stack ut. En stund, sen försvann den med!
Efter en bra stund började hon böka runt där under och fick först ut nosen, men hon var nog varm. För sen kom hela hon ut.
Hon och jag passar bra ihop. Gillar inte att vara ute nån längre stund om det är kallt eller blött. Sover länge på morgnarna. Och är lite busig! Perfekt vovve! Och hon väger ju bara några gram så även nu är det lätt att gå ut med henne. Inte för att hon drar ändå, men även om hon skulle så märks det ju knappt.
Läkaren ringde och han hade fått bilderna från magnetröntgen. Nytt diskbråck mellan 7:e och 8:e kotan i nacken. 2018 var det mellan kota 5 och 6. Så, skönt att det ändå var nytt så att det inte var en permanent skada på en nerv från det förra diskbråcket. Fast jag vet i och för sig inte om det skulle varit bra så här pass länge då?
Han tror det ska läka av sig själv, men det kan ta 3-4 månader… Så behöver jag få förlängd sjukskrivning ska jag höra av mig. Eller om det blir sämre, så klart. Under tiden ska jag göra mina rörelser jag fått av fysioterapeuten, i den mån jag kan… Och stretcha de fingrar som jag inte har rörelse i. Får ta tag i dem med den andra handen och tänja och fixa.
Ringde Lady Boss efteråt och talade om läget. Hon är så bra, sa att jag ska vara hemma så länge som jag behöver så att jag blir bra! Inte komma för tidigt och så blir det bakslag. Och det känns bra att hon säger det.
När Nettis kom för att hämta hem Bimbo så gick vi en liten sväng tillsammans. Och jag fortsatte upp till centrum. Handlade lite (behöver jag mer saker eller nåt tungt så tar jag dramaten med mig. Så bra att ha den!) och sen hem till soffan igen.
När jag skulle dra ner persiennerna för natten så var marken vit ute. Jag vinklade dem blixtsnabbt så jag slapp se eländet! Som tur är så hade det tinat nu på morgonen. Väl tidigt för snö! Den kan komma 23 december och ligga nån vecka bara, tycker jag!
Igår spelade jag både Wordfeud och Quizkampen med Systeryster. Det är rättvist, för hon vinner Wordfeud och jag Quizkampen.
Det var ett bra tag sedan vi spelade så först hade vi problem att komma igång. Vad hette jag nu igen i spelet? Hmm, lösenord… Och så vidare. Men sen så körde vi på!
När det var dags att sussa så la jag ett lakan i soffan och hämtade täcket från sängen. Och japp, inatt har jag sussat gott! Visst har jag vaknat till några gånger när jag har velat byta ställning. Men det går ju inte, så jag försöker ha huvudet i samma ställning. Och så ändra lite på resten av kroppen så gott det nu går när huvudet inte får flyttas på.
Igår på kvällen (!) var jag på magnetröntgen. Och vill ni veta på ett ungefär hur ont det gör att ligga på rygg på en hård brits, med huvudet på en kloss, när man har en nerv i kläm i nacken?
Det gör jätte- jätte- jätteont! AJ!
Jag har gjort MR tidigare och har inga problem med klaustrofobi eller att det låter högt med tjut och dunkar. Men igår var jag på väg att trycka på nödknappen flera gånger! Det enda som avhöll mig var vetskapen att då skulle jag få börja om från början igen.
När jag väl kom ut ifrån det här röret så lättade det lite. Men har jag väl fått rejält ont så håller det i sig efteråt. Så jag har fortfarande mer ont. Aj!
När jag kom hem igår så la jag mig i soffan, uppallad med kuddar, och kollade på SVT-play, en serie Reyka. Det är en sydafrikansk serie, lite annorlunda .
Igår var jag bättre, inte lika ont! Tjohooo! Så jag kunde göra mina rörelser som jag fått av fysioterapeuten. Ibland gör det alldeles för ont.
Fast senare framåt kvällen så fick jag mer ont igen… Ja ja, det var skönt att få paus ett tag. Jag får se det så!
Läkaren ringde och han sjukskrev mig i 3 veckor. Vi ska höras när han fått bilderna från magnetröntgen som jag ska på ikväll. Det brukar tydligen ta ca 1 vecka innan han får dem.
Jag ringde Lady Boss när jag pratat med läkaren, och berättade att jag är sjukskriven. Sen var jag in på Försäkringskassans hemsida och laddade ner sjukintyget och mejlade det vidare till jobbet.
Jaha, så jag fortsätter väl läsa hela dagarna och se på TV på kvällarna… Och ser tvättskåpet bli fullare och fullare… Med mera här hemma som skulle behöva fixas med. Ja ja, jag brukar ju inte vara världens bästa husmor annars heller så.
Alltså, min kollega på andra sidan centrum berättade nåt fantastiskt för mig! Att man kan beställa hem mat, pizza, hamburgare och annat, med Foodora det vet jag ju. Men hon berättade att man även kan handla hem varor med dem. Va, men varför har inte jag fått veta det förut?
Man går in och bockar i det man vill handla, som mjölk, toapapper osv och inom 1 timme får man det hem till dörren! Det är inte som med andra företag som man kan få hem varor med, att se kommer om en vecka mellan klockan 17 och 20. Så himla bra!!
Så igår när jag bara hade ont och inte orkade/kunde handla så beställde jag varor från dem för första gången.
Fick ett meddelande att min beställning tyvärr var försenad, men det tog ändå under 1 timme. Så jag är mer än nöjd.
Jag har äntligen lärt mig vad som är vad av AM och PM oxå!
Igår får jag ett sms från M; är du vaken? Ja, svarade jag. Då ringer hon.
När jag skulle somna igår kom jag på att vi måste ju byta bil imorgon, säger hon. Jaha, svarar jag, varför då? Ja men, om du ska skjutsa din pappa till läkaren så kan du ju inte sitta och växla med din onda arm. Vi har ju automat. Hur gulligt och omtänksamt??
Så vi bytte bil med varandra igår. Och idag drog jag hemifrån 6.30, hämtade pappsen i Långtbortistan, vi åkte in till stan och han träffade en fysioterapeut som kollade hans reflexer, rörlighet, känsel och allt möjligt. Även pappa har problem med sin högerarm, men den är domnad och han blir fumlig med handen.
När fysioterapeuten var klar gick han och berättade om sina resultat för en kirurg som kom in och som även kollade på de DT-bilder som kommit. Det var pappa på för ett tag sen. Läkaren skickade nu remiss för en MR, så får vi se vad den visar. Det verkar vara trångt på nåt ställe, och att det trycker på en nerv.
Jaha, sen köra tillbaks pappa hem till Långtbortistan och sen hemmåt igen. Då hade jag så nedra ont att jag beslöt att jag inte behöver handla! Ville bara hem och lägga mig! Och nu känns det bättre, fortfarande ont så klart, men inte som tidigare. Så fort jag gör nåt så för det så himla ont. Så jobbigt!
Igår hade jag ont som 17 igen. Jobbade, men var tvungen att mellan varven resa mig, röra på axlarna och försöka hitta nån rörelse som för så det lättar. Fast det gör jag ju inte…
På tunnelbanan hem hade jag så ont så jag nästan grät. När jag kom innanför dörren hemma bara tog jag av mig och lät kläderna ligga i en hög. På med tisha och mjukisbyxor. Och så in med vetekudden i mikron. Mot soffan!
Orkade ingenting! Med vetekudden känns det lite bättre för stunden i alla fall.
När jag lägger mig ner så har jag den på höger sida av nacken och så ner över skuldran. Det känns skönt så länge den är varm.
Men natten…. Slumrat stundtals men haft så nedra ont. Halvsuttit, med båda kuddarna bakom mig. Var upp och hämtade soffkuddar för att palla upp höger arm. Flera gånger, när jag slumrat till och rört på mig, så har jag fått så ont att jag nästan skrikit. Det hugger till, liksom, i nacken, skuldran och hela armen.
Så när klockan skrällde igång imorse sjukskrev jag mig. Både trött och har så ont. Hade jag bara varit trött så hade jag ju kunnat jobba, men inte med den här smärtan. Jag blir knäpp på det här! Jag kan ju inte hålla på och jobba några veckor, sen få ont igen och vara hemma några dagar då och då. Det har ju varit hanterbart ett tag, men nu. Hua!
Ja, så idag är det soffan som gäller. Trevlig fredag då!
Jag har varit lite snorig ett par dagar. Men inte känt mig förkyld eller dålig på nåt sätt. Igår lät jag som om jag vore brakförkyld! Fast jag fortfarande mådde bra. Så jag bytte bort telefonerandet och satt bara 1 timme och svarade i telefonen. Och i och med att jag jobbade hemma så var jag helt tyst, ingen att babbla med alls. Så när jag sista timmen på arbetsdagen svarade i telefonen så var rösten bättre än den varit tidigare.
Vårt team har tagit över en arbetsuppgift från en annan avdelning. Och det är ju helt nytt för oss, så dels tar det tid och så måste i alla fall jag fråga en hel massa. Frågepersonen på avdelningen som hade den här uppgiften tidigare är så duktig, och hon svarar snällt och tålmodigt på alla frågor. Så tillslut ska vi nog klara av det här utan att fråga om allt. Det är kul att få göra nåt nytt!
Första gången jag knatade hemifrån i mina röda skor jag köpte på Gotland så fick jag skoskav. Suck…
Jag tyckte de var så sköna och jag hade gått inne lite i dem. Men han hann bara halvvägs till centrum och tunnelbanan så hade jag en blåsa på ena hälen (som straxt sprack) och ett sår på den andra. Jag såg nog rolig ut när jag gick sedan, försökte gå utan att skorna rörde hälen. Jo, lycka till…
Nu hade såren läkt och jag pulat in korkhälar och halvsulor i skorna. Och med compeed-plåster på hälarna, för säkerhets skull. I med fötterna. Japp, skorna satt som en smäck! Gick fram och tillbaks i hallen. Kändes toppen!
Så med röd topp till svarta byxor och svart skinnjacka och de röda skorna kände jag mig så fin!
Men, jag hann inte ens upp till centrum så hade ett av plåstren skavts upp och satt som en korv ovanför där skon ändå skavde. Det andra hade skavts av helt och lossnat nånstans på vägen.
När jag kom till tunnelbanan satte jag på nya compeed, och såg vad det hade blött (blött? Blödigt? Vad fasiken heter det??) mycket.
Sen gick jag nästan på tå resten av vägen till jobbet. Och på skon är det en mörk blodfläck…
Jaha, så på kontoret hade jag mina inneskor. Ett par slip in, utan häl. En helt öppen sko, rena drömmen med sår på båda hälar!
När jag slutade jobba var bara tanken på att stoppa ner fossingarna i de där skorna smärtsam. Så, trots regn, så knatade jag iväg i inneskorna.
Jag var den enda jag såg i sommarskor på vägen hem och i tunnelbanan…
I mitt huvud 