Allt väl

Vid 8 igår fick jag äntligen tag i någon på post op, och hon sa att pappsen ätit frukost och att blodtrycket var okej igen. Så han skulle få komma till avdelningen strax. Nästan direkt efter att vi avslutat samtalet ringer min telefon, och det är sköterskan som gått till pappsen med luren så att han fick prata med mig.

Han lät lite trött, så klart, men annars var han sig själv. Han sa direkt att han var så besviken. För armen och handen kändes likadant, domnat. Ja som sagt, det här med tålamod är inget vi har gott om i vår familj. Jag sa att det säkert behöver läka ett tag. Dessutom så har operationen i alla fall förhindrat att det blir värre. Då hade han tillslut inte kunnat använda arm och hand alls. Men den detaljen glömmer han hela tiden, trots att både läkare och jag påmint honom flera gånger.

Jag jobbade hemma igår, och när jag slutade klockan 16 så tog jag med en massa till miljöstugan och sorterade i de olika kärlen. Och sen vidare till centrum och hämtade ut mattan från Ikea.

Kan det bli vår nu så jag får fixa fint på balkongen?

Jag är knäpp

Det funkade fint att jobba igår. Så skönt att inte behöva vara hemma igen!

Jag hade ont, men inte värre än att jag kunde jobba ändå. Men, så funderade jag på om jag eventuellt kan öka dosen. Läste i FASS att man kan det, men vågar så klart inte göra det utan att kolla med läkaren.

Och det är då jag är knäpp…. Känns fånigt att boka nytt telefonsamtal så nära inpå det förra. Och ja, jag måste i så fall göra det. Det här är via min privata sjukvårdsförsäkring som vi har via jobbet. Så jag kan inte gå via 1177 eller så.

Jag fick blå knappar av M i söndags och började fundera på hur jag vill ha dem. Tänkte att en blå droppe kanske är snyggt?

Men nää… Det var inte så fint. Får fundera vidare, och testa andra mönster.

Kollade på några fler avsnitt av Mr Mercedes igår. Den är riktigt bra!

Läkarsamtal

Jag sov så klart skruttigt även natten till igår. Men jag tog mig till jobbet. Och vi hade teammöten och mitt i så ringde läkaren. Så jag skyndade ut och svarade. Han tror det är samma diskbråck som stökar. Han skrev ut antiinflammatoriska och smärtis igen, och sa att är det inte bättre om 3-4 veckor så ska jag boka tid hos honom . Då vill han undersöka mig och ta en ny MR.

In igen till mötet, och kände att jag blev segare och segare i huvudet. Och hade ont! Så jag sa att jag ger upp och går hem. Med mos i skallen var jag till mitt skåp 3 gånger innan jag hade lämnat och hämtat det jag skulle…

I centrum tog jag ut de nya medicinerna och sen raka vägen hem. Tog första tabletten och så la jag mig i soffan. Sakta klingade smärtan bort, så gott som, och jag somnade som en klubbad. Sov i nästan 2 timmar. Så skönt! Gick upp och fixade lite och kände av skuldra och arm, men inte alls som innan. Knatade upp till centrum för middag med M. Mötte Kerran på vägen och babblade lite.

M och jag åt quesadillas och skvallrade om allt möjligt ett tag. Mysigt! Vi har alltid en massa att prata om. Och vi har alltid trevligt och kul.

Vi gick in i mataffären och när vi kom ut mötte vi Jaja och Micke. Kul! De skulle på bio och åt en korv innan. Så vi babblade en stund. Vi berättade att M och jag skulle byta böcker så då började vi prata om böcker vi läst.

Sen skjutsade M hem mig och jag fick en kasse med böcker och hon fick en av mig.

Jag var fortfarande trött, men ville se ett program som inte började förrän 22.55 och tänkte att det ska jag väl klara. Nää, 23.15 fick jag ge upp och lägga mig. Tog nattsmärtisen och somnade direkt. Och vaknade bara till nån gång under natten, men inte för att jag hade ont! Så himla skönt! Och sova behövde jag tydligen, vaknade först 10.15. så ganska länge sussade jag, kan man säga….

Om inte det onda är värre än så här så kommer jag absolut kunna jobba! Det känns bra, jag vill inte vara hemma igen!

En riktig skitdag

Även natten till igår sov jag dåligt eftersom det gjorde ont i arm och hand.

Tittade aldrig på klockan för då blir jag bara stressad. Det var ju bra, men å andra sidan så missade jag inte bara vad klockan var utan även att larmet inte var på. Det hade jag sett nån av alla gånger jag vaknade om jag kollat tiden. När jag väl tittade, eftersom det var ljust ute, så var klockan 7.25. 7.10 skulle jag varit hos tandläkaren. En tid jag bytt till för att slippa gå på arbetstid. Suck!

Jaha, men till jobbet hann jag i alla fall, jag började 9. Nettis kom förbi när jag satt på plats, och ”tvingade” mig att ringa läkaren direkt. Och det hade jag ju tänkt, så klart. Ringde direkt och bokade en telefontid.

Så idag mellan 12 och 13 ringer han.

Jaha, jobbade i alla fall hela dagen, men det kändes som om jag hade mos i huvudet. Och så klart ont. 17 slutade jag, och då var jag rätt slut. Och längtade bara hem, hem till soffan och en varm vetekudde som känns bra mot smärtan.

Kommer till tunnelbaneingången, och ser fullt av folk utanför. Vid busshållplatsen. Läser på skylten ovanför ingången att inga tåg går. Men va f*n då!?!

Så det är bara att stå i trängseln och vänta på buss. Den första som kommer får jag inte plats i, och inte heller den andra. Den tredje kom jag på, men fick stå.

Till slut var jag ju hemma i alla fall. Och värmde vetekudden och la mig med den i soffan. Så skönt!! Helt slut var jag. Men jag vill jobba om det bara går! Februari blir då den första månaden jag jobbat heltid sen september, tror jag. Helt sjukt!

Ont. …igen

Natten till igår sov jag skitilla. På kvällen började jag få ont i skuldra, arm och hand. Igen! Samma som förut, nervsmärta. Så, diskbråck igen? Eller är nerven permanent skadad? Suck!

Åkte och plockade upp pappsen på morgonen och åkte till KS för förberedelse inför hans nackoperation. Vi träffade kirurg, narkosläkare, sjuksyster och fysioterapeut. Vi var där drygt 4 timmar. Men allt gick bra, och han fick tid när han ska vara på plats den 27:e, klockan 10. Så jag skjutsar in honom och följer honom upp till avdelningen.

Jag hade tagit ledigt hela dagen, men sa till Ladyboss att kommer jag hem i hyfsad tid så jobbar jag ett tag. Men när jag kom hem hade jag så ont, och var så trött så jag la mig. Somnade och sov en stund men vaknade av att jag hade ont. Det har varit samma sak inatt. Vaknat massor av gånger av att det gör ont. Så jag får ringa läkaren idag. Be om smärtisen som hjälper sist och höra om han tycker nåt ska göras

Jag är på väg till kontoret nu, får väl se hur det går att jobba. Jag vill fasiken inte vara sjukskriven igen!

Massage

Efter jobbet igår knatade jag förbi thaisalongen och chansade på att de skulle ha tid för mig. Och det hade de!

Så 1 timmes knådande fick jag. Så skönt!

Men den där nerven som bråkat med mig efter diskbråcket verkar inte ha läkt. Och vid det här laget bör den ju ha gjort det, antar jag. Så det är nog bara att inse att den är permanent skadad. Och jag får väl bara vara tacksam att jag inte har nervsmärta längre, hela tiden.

Igår när hon masserade på vissa ställen gjorde det ont dock. Och det var främst i högra armhålan det gjorde ont. Och armen domnade stundtals. Så nåt är det med den där nedra nerven. Fingrarna funkar ju inte heller som de ska fortfarande.

Fast annars var det väldigt skönt med massage! Så avkopplande. Och när jag kom hem efteråt så bara kollade jag på husfruarna och lite annat på TV innan det var dags att natta.

Tummen

Alltså den här tummen…. Både igårnatt och inatt vaknade jag av att det gjorde skitont! Då hade jag böjt den i sömnen och kunde inte räta ut den igen. Jag fick ta den andra handen och böja tillbaka den.

Och jag har skippat tejp och bandage, men är superförsiktig med att röra den, böja den, ändå. Vilket är lätt, eftersom det ju gör ont. Jag undrar hur länge det tar innan den skärper sig? Jag vill/orkar inte söka läkare. Det känns som om jag så nyss ränt till läkare men då för nacken. Det räcker nu, tack!

Igår kväll började jag kolla på en ny miniserie på Netflix, Devil in Ohio. Jag känner igen den, så jag har sett den tidigare. Men jag minns inte vad som ska hända, så det måste vara länge sen. Så jag tittar vidare. Den är bra!

Aj och tråkväder

Fy vilket trist väder det var igår! Grått och regn hela dagen. Blä!

Jag stannade inne och läste. Men mot kvällen blaskade jag av mig och tog på mig rena kläder. Och bandagerade min stackars tumme.

Det gör så nedra ont att böja den! Och med tejp över den översta leden så böjer jag inte den heller!

Sen åkte jag iväg till Nettis, Toyboy och Korven. Där de bor var det cirka 1 decimeter vatten över glansis. Så spännande att gå på. Inte nog med att man riskerar att göra sig illa om man halkar, man riskerar även att drunkna! Men jag klarade mig från bilen hem till dem! Phu!

De har fixat Bäbis rum, och nu höll de på och monterade hyllor och satte upp. Det blir så himla fint!

De bjöd på supergod lasagne till middag. Mmmm! Verkligen jättegod! Sen var det nattadags på Korven och efter det kollade vi på Ondskan på TV4-play. Den var bra, men filmen var bättre. Och boken ännu bättre. Men vi såg alla avsnitt, så klockan var cirka 2 innan jag pallrade mig hemåt. Och jag tänkte att jag skulle gå en annan väg till bilen för att slippa gå på is. Bra plan! Men, jag halkade i en backe och brakade på arslet! Och huvudet kastades liksom bak, men utan att slå i marken. Men det knakade till rejält i nacken, och det gjorde skitont i nacken och ner i höger axel och skuldra. Vete fasiken hur det gick till!?

Det enda positiva var att det var snö där och inte en massa vatten, så jag blev åtminstone inte blöt…

Finmotorik

Vill någon vet hur lätt, kul och enkelt det är att slå in en massa paket utan finmotorik i högerhanden? När man så klart oxå är högerhänt…

Jag kan åtminstone äntligen hantera en sax något sånär. Men finlir med snören, att vika papperet fint och så vidare. Det var fasiken inte varken lätt, kul eller enkelt! Men nu är alla klappar inslagna efter bästa förmåga i alla fall!

Jobba eftermiddag

Igår började jag efter lunch och jobbade till 17. Och jag jobbade på kontoret, så jag åkte hemifrån. Och sov ju inte middag. Igår heller. Så trött är bara förnamnet….

Jag skyller på tabletten, Amitriptylin, som jag tar mot nervsmärta. Läkaren sa ju att man kan bli trött av den.

Idag jobbar jag hemma, och jag jobbar förmiddag igen. Men jag kommer inte hinna sussa efter jobbet idag heller. Nu är det julfix som gäller!

En jultradition på mitt jobb är att jag rimmar i mejl till kollegorna på vår avdelning. Och igår kom jag att prata om bokskåpet med en kollega och hon visste inte att vi har det. Så så mejlade jag ut igen til alla och påminde om det. I bokskåpet kan man ta en bok och har man nån man tycker var bra som man läst så kan man lämna den i skåpet. Så får nån annan läsa den. Det mejlet skrev jag på rim!

Idag vänder det!! Vintersolståndet var tidigt imorse, så nu blir det äntligen ljusare igen!