Rapport från Surtanten

Jag har ju med mig mellanmål till jobbet varje dag. Kvarg, proteinpudding eller ägg eller nåt. Så på morgonen skriver jag mitt namn på det och ställer in det i kylen på jobbet.
På förmiddagen så hämtade jag det ena, och så långt var allt gott och väl.
Nu på eftermiddagen gick jag dit för att hämta det andra. Rotade i hela kylen men hittade det inte. Gick till skrivbordet och kollade om jag redan hade ätit den, och glömt det. Men nej, det stod ingen tom förpackning där.
Tillbaka och rotade lite till, surare och surare. Jag är nämligen inte den första som blir av med mat i vår gemensamma kyl. Jag hittar plastlocket som mitt namn står på. Så den hungriga tjuven hade pillat av det för att inte komma till sitt skrivbord med en pudding märkt med mitt namn.

Nu sitter en lapp på kylskåpet att den stackars kollega som har så dålig ekonomi att hen inte har råd att köpa eget mellanmål är välkommen att komma till mig så ska jag bidra med lite matpengar. Jag lovar att vara diskret då jag förstår att hen skäms eftersom hen tagit av det märkta locket.

Lämna en kommentar