Oj då

Igår hade jag klänning och tänkte att jag skulle ha ett par stövlar när jag knatade till jobbet.

Och de kom på och jag knatade iväg. När jag kommer ur tunnelbanan så verkar en sten ha fastnat under höger klack. Den känns ojämn. Så jag skrapar lite med klacken i marken. Men nä, det var fortfarande ojämnt. Ja ja, jag får vidare mot kontoret, det är inte långt från tunnelbanan.

När jag kommer fram så vänder jag på stöveln.

Oj då! Kollar under den andra oxå.

Båda sulorna under klackarna var visst borta! Det får bli ett besök hos skomakaren snart.

Dessutom la jag märke till att skaften krympt under dagen. Jag har ju… Eeehhm.. ja, kraftiga (låter mycket bättre än tjocka) vader, så stövlar kan vara knepigt. När jag tog på dem på morgonen så gick de på så bra så. När jag tog på dem på eftermiddagen gick skaftet inte lika högt upp på vaden.

Jag hade tid hos tandläkaren i centrum, så direkt dit. Och allt såg bra ut, bara något lite tandsten som tandhygienist ska ta hand om. Så jag ska få en kallelse hem. Bra! Sen smetades tänderna in i en banansmakande floursmet. Så märklig känsla att ha som en tjock beläggning på alla tänder! Jag fick inte äta eller ens dricka på en timme efter. Helst inte le heller. För den syntes tydligt.

Från tandis till frissan. Snaggade mig rätt kort. Så skönt!

Mataffären och sen hem. Kollade på Marko och Irma från i tisdags. Hon är ju för skön!

Lämna en kommentar