När jag slutade jobba igår så åkte jag hem, åt, bytte om och sen till garaget. Körde och hämtade Maria och så vidare mot Friskis.

Japp, vi gymmade! Ingen av oss var särskilt peppade men vi körde ändå på. Värmde upp på varsin cykel och sen mot de andra maskinerna. Tränade ben, mage, bröst och axlar. Och sen stretchade vi. Vi kände oss så duktiga. Var VAR duktiga!  I en av maskinerna fick vi inte till det, men bredvid oss stod några tonårspojkar som jag frågade om de visste hur man ställde in den. Och ja då, de hjälpte mer än gärna till. Snällt!

Idag känner jag att träningsvärken kommer smygande…

Maria frågade mig om jag får abstinens om det går några dagar utan att jag tränar, nu när jag kommit igång. Nix! Inte det minsta! Jag tror aldrig jag kommer känna så, att jag saknar att träna. Jag är och förblir i grund och botten en latmask. Tränar gör jag för att jag vet att det är bra för kroppen, inte för att jag känner ett behov eller så.