Efter jobbet igår åkte jag till stan, och skulle ta spårvagnen till Gröna Lund. Men det kom aldrig nån. Det stod att den skulle komma om 5 min. Sen minskade det till 4 och sen stod det 10 minuter. Och så höll det på. Gick till en buss i stället och lyckades med nöd och näppe ( vad betyder ens ”näppe”??) komma på, det var minst sagt knökfullt!  På bussen fick vi veta att det stod spårvagnar som stannat i bussfilen på Djurgården så bussen stannade vid Djurgårdsbron. Så därifrån gick jag vidare till Grönan. Där mötte jag Lillpudding med Kompis, Nettis, Toyboy, Bäbis och Korven. Det var Bäbis födelsedag. 13 år, tonåring!! Heeelt oförklarligt!

Väl inne på Grönan släppte jag lös killarna som så klart ville åka alla livsfarliga saker som mostern inte tänkte åka. När jag var yngre ÄLSKADE jag att åka ALLT som fanns! Och fortfarande skulle jag nog göra det om det inte var högt upp. Med åldern har jag ju fått svindel, eller höjdskräck eller nåt. Och det är ju svårt att göra en bergochdalbana utan att åka upp. Det blir ju liksom inget ner heller då.

Jag gick spöktunneln med Toyboy och Blanca. Och vid ett ställe höll jag baske mig på att göra i brallan och grabbade tag i Toyboy och höll på att klämma sönder hans arm! Lustiga huset gick vi oxå. Så kul!

Mötte upp Lillpudding och Kompis som absolut ville åka nåt med mostern. Vem kan motstå de bedjande ögonen från sin systerson? Inte jag, tydligen, som strax fann mig i kön till Monster. En rätt ny sorts bergochdalbana. Även Nettis, Toyboy och Bäbis åkte. Och den var kul, förutom höjden då! Och åkturen varade ju inte så länge, som tur var. De försökte övertala mig att åka nåt mer sen, men då lyckades jag stå på mig. Icke!

Men fy 17 vad det var kallt! Jag hade jeans, långärmad polotröja, fleecejacka och en tunn täckjacka, strumpor och gympaskor och handskar på mig. Frös om ben och rumpa ändå! Iskall! Vi köpte kaffe för att värma oss. Det var så skönt att hålla i den varma muggen! Vi såg folk som köpte mössor som de sålde med reklam för Coca cola på, för att de frös.

När jag skulle hem hade spårvagnarna kommit igång igen, och det var skönt att sitta ner och att vara inomhus. Väl hemma så drog jag på mig myskläder och la mig under en filt i soffan och såg ett avsnitt av Gryningsöverfallen vid Sambre. Kändes ändå som om jag inte tinade upp helt. Var så genomfrusen!