Pojken har en aning svårt att göra en sak någon längre stund. Om det inte innebär att spela spel på en padda eller sin mobil.
Igår när vi varit ute I flera timmar och han lekt på Mulle Meck-parken  (fast redan efter 1 timme där frågade han när vi skulle åka hem) med puddingarna  och sedan lekte kull på lekplatsen på McDonalds med några killar, så tyckte jag det var okej att han satt med paddan på kvällen.

I morse när vi vaknade så regnade det. Och jag sa att då har vi innedag och myser. I hans värld innebär det att sitta och spela. Inte i min! Jag sa att han inte fick ha mobil eller padda, men att han gärna fick rita eller leka med bilarna. Han bara stirrade på mig. Sen satte han sig lite håglöst med pennor och papper och frågade hur dags han skulle åka hem.
Efter en stund frågade han om han fick titta på TV. Det sa jag var okej, men att jag väljer kanal. Hos mig får han inte titta på tecknat våld.
Sen blev det fint väder och då bad han att få gå ut och ta med bandyklubban och bollen. Visst, sa jag glatt! Han var ute i ca 15 minuter….

Då åt vi lunch och sen sa jag att vi går ut och går till parken.
Sen gick vi en promenad oxå. Han har nog aldrig varit med om nåt så hemskt, bara gå utan att man ska nånstans? Utan att man måste gå för att komma nånstans?
Fast vi pratade och hade ganska trevligt under tiden, fast han nog inte riktigt märkte det. 😉

När vi kom hem igen så sa den elaka tanten att man inte fick sätta sig och glo på TV igen. Jag frågade om jag skulle läsa högt ur Bröderna Lejonhjärta som vi börjat på. -Nää, det ville han inte. Han satte sig och ritade och jag gjorde te till honom och en lattekaffe till mig. Så satte jag mig mitt emot honom och läste högt medan han ritade.

Det gillade han!! Jag läste 3 eller 4 kapitel, och han lyssnade uppmärksamt utan att rita ens. När jag kände att rösten inte orkade mer så var jag tvungen att sluta ändå.

Jag antar att min utmaning blir att hitta på saker som han kan tycka om att göra  (som inte är dataspel…) och hans utmaning blir att lära sig hitta på saker att göra hos mig när han inte har sina spel. Jag antar att det kan vara lite nyttigt att han får ha lite tråkigt och få fundera ut annat att göra. Och att få träna lite på att fortsätta göra saker lite längre stunder.