Jag har just lyssnat på Ingrid Walls sommarprat. Så starkt! Först var jag förundrad över att hon kunde prata med så stadig röst om sin dotter, bara 1 år efter hennes död. Men, 1 gång bröts hennes röst.

Det var så starkt och tydligt att programmet handlade om Kim. Alltså var hennes mördare bara en bifigur. Och senare så sa Ingrid att det var så hon på en gång valt att hantera det ohanterbara. Att inte ge honom någon plats! Inte varken genom att hata eller på annat sätt ge honom utrymme. Starkt!