På något sätt så går dagarna och jag får tiden att gå trots att inget är som vanligt. Men vad man blir dagvill! Igår när jag låg i sängen började jag fundera…-Vad är det för dag?? Till slut kom jag fram till att det var tisdag! Men nu inser jag, eftersom de säger på radion att det är torsdag idag, att det alltså var onsdag igår.

Jag tänker på de som inte jobbar hemifrån men ändå måste vara hemma i karantän, de måste ju verkligen tappa alla rutiner och känslan för vilken dag det är?