Att byta några lampor på bilen blev dyrt. 1 290 kronor. Och ja, med tanke på hur svårt eller för min del omöjligt, det var att göra det så är det kanske inte dyrt. Men mycket pengar ändå. Ja ja, nu lyser det överallt som det ska!

Klockan 7 igår morse hämtade jag bilen på verkstaden och körde till Långtbortistan och plockade upp pappsen. Jag körde honom igen till KS och lämnade av honom på avdelningen där han ska förberedas för operation lite senare på dagen.

Lilla pappsen, han såg så liten och lite bortkommen ut när jag sa hej då. Han hade sovit dåligt och han var hungrig. Han fick ju inte äta frukost.

På eftermiddagen ringde jag för att höra hur allt gått, men han var på uppvaket/post op så sköterskan bad mig återkomma om 1 timme, då trodde hon att han skulle vara på avdelningen.

När jag ringde igen drygt 1 timme senare var han fortfarande kvar på uppvak/post op, men sköterskan läste i journalen att han hade fått lågt blodtryck och hade svåra smärtor. Hon sa att de därför ville ha honom kvar där, tills blodtrycket var bättre och de fått smärtan under kontroll. Hon bad mig ringa igen lite senare.

Vid 21,30 ringde jag igen och han hade fortfarande inte kommit upp till avdelningen. Så hon skrev och bad att de på uppvaket/post op skulle ringa upp mig. Jag tackade för det och vi la på.

Sen väntade jag, och vid 23 var jag tvungen att lägga mig. Men jag tog med telefonen in i sovrummet, tänkte att de ringer väl när de har tid även om det är natt. Men nä..

När jag gick upp nu på morgonen ringde jag avdelningen igen. Hon som svarade sa att de hade morgonmöte, men hon trodde pappsen var kvar på post op. Hon bad mig ringa lite senare så skulle jag få prata med en sköterska. Jaha… Den enda trösten är att jag antar att om det är nåt allvarligt så hade de väl ringt. Hoppas jag…