Igår hade jag fått godkänt att ta 30 minuters komp för att hinna till Friskis efter jobbet. Så jag bytte snabbt om och så iväg!

En bit på väg mot centrum insåg jag att världen var suddig. Väldigt suddig. Va fasiken?!

Jag hade visst glömt att byta brillor… Jag hade terminalglasen på och med dem ser jag att läsa och på cirka 80 cm avstånd. Då är allt knivskarpt! Längre bort ser jag lika illa som utan glasögon. Men jag hann inte vända för att byta, utan det var bara att gilla läget. Eller, gilla det behövde jag ju inte… För det var en märklig känsla, nästan som att vara lite full, konstigt nog. Varför det kändes som att jag hade druckit bara för att jag såg allt suddigt fattar jag inte. Ja ja, jag tog mig ju i alla fall både dit och hem utan att ragla omkring.

På gympan tar jag alltid av mig brillorna ändå. Jag blir så svettig att de bara glider ner på näsan annars. Och de blir immiga om jag har dem på. Och igår var det inte ett soft-pass. Utan lite snabbare tempo och lite hopp. Men jag hoppade inte direkt, utan kör rörelserna utan hopp. Tufft men jag hängde med rätt bra! Så på hemvägen var jag röd i ansiktet och svettig som 17. Men rejält nöjd med mig själv!

Kollade på Husfruarna och ett avsnitt av Antracit på TV  när jag var hemma igen. Nu har jag bara 1 eller 2 avsnitt kvar och det är så spännande!