Vi solade ju i lördags och var noga med att smörja oss med solskydd. Och det var nog bra, för solen tog verkligen.
På senare år har jag dock märkt att jag inte får en lika jämn färg längre. Nu blir jag prickig, typ.
Det är tydligast på benen, men även armarna är prickiga. Som att pigmentet tagit slut här och där. Och klumpar ihop sig på andra. Eller nåt.
Är det här ett trick av naturen, kanske? När man blir äldre, stelare och inte lika lätt kan fly från faror så får man kamouflage?
Efter frukost igår hoppade jag i bilen och åkte till Långtbortistan.
Systeryster och jag satte oss i varsin Fatboy och bara njöt av sol, värme och trevligt sällskap!
Efter lunch drack vi varsin Aperol sprits.
Lillpudding låtsades vara moster.
Svågern och Lillpudding öppnade poolen. Iskallt vatten, men så skönt att ta ett snabbt dopp och svalka sig!
En helt fantastisk dag!
Vi skulle lyssna på en podd, men eftersom vi bara babblade hela tiden så stängde vi av efter en stund. Vi hade alldeles för mycket att prata om.
På kvällen grillade Svågern och gjorde en potatisgratäng till. Mmmm, supergott!
Efter jobbet igår åkte jag och mötte Nettis, som hade jobbat hemma.
Vi satt i solen och drack vin och åt chark- och ostbricka. Så himla jättemysigt!
Vi satt ute och babblade tills solen gick ner då gick vi in och satte oss. Vi var på Hesselby slott, och det är så fint där.
Överallt står fina blommor och tända ljus, personalen är supertrevliga och så bra musik.
Igår var det konsert med Frida Öhrn.
Vi hade dock inte köpt biljetter till den, men de spelade hennes låtar i baren i alla fall.
Så vi satt och mös i en soffgrupp och babblade tills Toyboy kom och hämtade oss och skjutsade hem mig. Så gulligt! Korven var med men hade somnat. Så jag passade på att pussbomba henne!
Igår på jobbet var det full fart! 2 har semester, så vi var färre än vanligt. Och jag hade en ganska ny arbetsuppgift att göra. Som tur är har jag en jag kan fråga, hon gör samma på sin avdelning. Men jag behövde bara fråga 2 saker, sen kunde jag göra det jag skulle! Så det kändes bra!!
Och jag och Maddelusk jobbade på bra och delade upp en del, så jag satt och besvarade mejl samtidigt som jag hjälpte kollegor på plats på kontoret. Så allt som skulle bli gjort blev det!
16 slutade jag och i centrum handlade jag och var på systemet och köpte vin. Vid kassorna stod små flaskor med alkoholfritt rosé, så jag köpte en. Tänkte att om det är gott så är det ju perfekt!
När jag kom hem testade jag. Det var, tyvärr, inte gott. Så synd att alkoholfritt vin inte smakar bra.
Kollade på Husfruarna och Below deck. Fast Below deck är repris. Men kollade ändå. Sen de sista avsnitten av I dina händer.
Sol idag igen! Strumporna är ett minne blott, igår trippade jag iväg i sandaletter. Och det blir det idag med! Nu är det vår- och sommarkläder som gäller! Tjohoooo!!
Igår skyndade jag mig från jobbet till Oscarsteatern där M och L redan var. M hade igen fixat gratisbiljetter till inspelningen av Vilket liv med Renée Nyberg. Och igår var gästen Marie Göranzon. Vilken människa! Så härlig!
Efter det gick vi in på ett ställe och åt lite och drack lite vin. Det var folk på varenda uteservering klockan 22 på kvällen! Ljummet i luften. Helt underbart! Tyvärr hade jag svinont i fötterna. Jag hade tagit på mig de rosa slingbackskorna på morgonen. Äntligen skulle jag ha mina nya fina skor! Har bara gått i dem hemma innan och tyckt att de var bekväma.
Men nu fick jag blåsor på fötterna… Satte plåster på men det gjorde ju ändå ont. Fasiken då, jag vill så gärna ha de skorna! Jag ska ta dem till en skomakare och fråga om de kan göra nåt.
Nu sitter jag på balkongen, årets första utomhusfrukost.
Planen är att sitta här hela dagen. Så småningom våttorka räcke och golv och sätta ihop soffan, lägga ut mattan och fixa fint. Våren är ÄNTLIGEN här!!
Igår hände inte mycket. Tvätt och tumlare, soffa och bok. Lite chattande med lite olika personer.
Och tumlaren verkar ha skärpt sig! Den kanske blev skrämd av hotet att bli utbytt?! Tvätten blev så torr och fin så! Jag hängde handdukarna och örngotten och tumlade bara påslakanet och underlakanet så i den omgången var det ju inte så mycket i tumlaren, vilket kanske spelade roll. Skönt i alla fall!
Jag kom att tänka på min mormor igår när jag plockade mina grå hårstrån från en tröja. De sista åren när mommo var skruttig så hade hon ofta hårstrån på sina tröjor och jag plockade bort dem när jag kom och hälsade på. Då bodde hon på ett vårdhem. Lilla mommo! Hon var dement och ett tag så trodde hon att hon var piga och var så orolig att hon skulle bli avskedad eftersom hon bara låg i sängen. -Inte kommer husbondsfolket låta mig bo kvar om jag bara ligger här, sa hon. Jag försökte lugna henne, jag ville så klart att hon skulle känna sig trygg, men det var svårt. Hon var ju övertygad om att hon skulle bli utkastad, stackarn.
Jag har sagt till Systeryster och Nettis att de får hjälpas åt med mig när jag blir så gammal och skruttig. Systeryster säger att det inte kommer bli ett problem: – du kommer ju gärna flytta in på ett hem. Du slipper laga mat och städa, det är ju perfekt för dig! Hmmm, ja hon har ju en poäng där.
Igår skulle jag ju till kontoret och jobba. Och då ska data väskan med, och så hade jag träningsväskan som skulle med. Vid dörren stod även lite emballage som ska till miljöstugan. Funderade på hur jag skulle få med mig allt, men bestämde mig för att kartongen och det andra fick vänta, det tar jag till återvinningen en annan dag.
Knatar iväg och det duggar lite så jag tar på mig luvan på jackan. Tänker att paraply inte behövs än i alla fall.
Halvvägs till centrum inser jag att det ju är tur att jag inte behöver paraply… Min lilla väska med bland annat paraply i glömde jag! Och i den är inte bara paraplyet. Nej, där ligger oxå mitt passerkort till kontoret, mina mellanmål och min bok. Suck….
Ja, jag hinner ju inte vända hem igen, det är bara att fortsätta. På tunnelbanan har jag ju nu inget att läsa så jag kollar i mobilen. Och i den försjönk jag tydligen ordentligt. Plötsligt hör jag att de ropar ut att nästa är Gamla Stan. Men va f*n!? Hoppade de över T-centralen??
Jaha, bara att kliva av och byta perrong så jag kommer rätt.
När jag väl kom till kontoret så fick jag gå till receptionen och få ett lånekort. Som bara funkar att ta sig in med. Som tur är kan jag öppna mitt skåp med en app.
Jobbandet funkar i alla fall bra under dagen. Fullt upp!
Och Lila vågade inte lämna Niinis sjäv hemma, så han var.med till kontoret.
Efter jobbet ska jag ta mig till PostNords utlämningsställe för att hämta ett paket. Jag har beställt småsaker till jobbet. Och av någon outgrundlig anledning kom de inte till kontoret utan de skulle hämtas ut på PostNord på Regeringsgatan. Och jag som inte hittar nånstans alls, fick ta upp en karta i mobilen.
Knatade med näsan i mobilen och hittade fram utan problem. Men, för att få hämta ut företagspaket så ska företaget ha lämnat en fullmakt till PostNord. Eeehh, jaha… Det har jag ju ingen. Vi brukar inte behöva åka in till stan för att hämta våra paket. Som tur var så fick jag väl ut paketet till slut. Och det var stort! Det hade jag ju inte räknat med.
Den lilla påsen är det jag beställt, och det kom i den jättekartongen. Så nu hade jag den oxå plus träningsväskan. Och nu var jag ordentligt hungrig. Så in på Kulturhuset, restaurangen på bottenplanet har jättegoda kalvfärsbullar med mos. En barnportion är perfekt för mig!
När jag beställt och hittat bord inser jag att jag inte kommer hinna till Friskis. Så jag får in i appen för att avboka. Men se det var för nära inpå. Jaha, inte mycket att göra åt det.
När jag väl tagit mig, träningsväska och paket hem så var jag rätt trött i skallen. Kollade på Husfruarna och Älskar, älskar inte och sen i säng. Zzzzzz
Stämmer exakt hemma hos mig!
Jaha, och hur börjar då den här dagen? Vår, varmt och strålande sol??
Inte direkt….
Igår kände jag mig lite halvrisig. Mådde lite illa och var lite smådålig i magen. Inte så jag var direkt sjuk, men lite halvdålig.
Jag hade tänkt åka och kolla på tvättmaskin och tumlare efter jobbet. Jobbet som för övrigt var på hemmakontoret. Men när jag slutade så kände jag att det nog var bättre att bara ta det lugnt. Så det blev soffan i sällskap av Husfruarna och sen de 2 sista avsnitten av Antracit. Och sist Köpinggänget.
Det var skönt att ta det lugnt, och illamåendet gav med sig vartefter. Och idag mår jag bra! Och det är ju bra, idag ska jag till kontoret och jobba. Och sen till Friskis.
Igår hade jag fått godkänt att ta 30 minuters komp för att hinna till Friskis efter jobbet. Så jag bytte snabbt om och så iväg!
En bit på väg mot centrum insåg jag att världen var suddig. Väldigt suddig. Va fasiken?!
Jag hade visst glömt att byta brillor… Jag hade terminalglasen på och med dem ser jag att läsa och på cirka 80 cm avstånd. Då är allt knivskarpt! Längre bort ser jag lika illa som utan glasögon. Men jag hann inte vända för att byta, utan det var bara att gilla läget. Eller, gilla det behövde jag ju inte… För det var en märklig känsla, nästan som att vara lite full, konstigt nog. Varför det kändes som att jag hade druckit bara för att jag såg allt suddigt fattar jag inte. Ja ja, jag tog mig ju i alla fall både dit och hem utan att ragla omkring.
På gympan tar jag alltid av mig brillorna ändå. Jag blir så svettig att de bara glider ner på näsan annars. Och de blir immiga om jag har dem på. Och igår var det inte ett soft-pass. Utan lite snabbare tempo och lite hopp. Men jag hoppade inte direkt, utan kör rörelserna utan hopp. Tufft men jag hängde med rätt bra! Så på hemvägen var jag röd i ansiktet och svettig som 17. Men rejält nöjd med mig själv!
Kollade på Husfruarna och ett avsnitt av Antracit på TV när jag var hemma igen. Nu har jag bara 1 eller 2 avsnitt kvar och det är så spännande!
Igår slutade jag 16 och det kändes rätt tidigt. Ljust ute (om än för nedra kallt!) och inget bestämt så jag kunde göra vad jag ville.
Funderade på att gå och sätta mig på en restaurang och äta middag, men nää. Handlade några mellanmål och gick hem i stället. Fixade att äta och sen mot TV:n och husfruarna. Sen började jag kolla på Antracit, en serie på Netflix. Den var bra! Så det blev så klart några (flera, många) avsnitt.
En skön kväll!
Kom att tänka på något som gjorde mig så himla glad! I fredags kom en av kollegorna från ett av de andra teamen fram till mig när jag satt och läste på min rast. – Jag vill bara säga att jag tycker du är så himla gullig, säger hon. – Oj, men jag har väl inte gjort nåt, frågade jag? -Nej, inget särskilt, men du är det, svarade hon. Jag blev så glad! Och rörd, så fint av henne att tala om att hon tycker det! Jag var glad då, och jag blir glad fortfarande när jag kommer att tänka på det! Några ord som verkligen påverkar.
I mitt huvud 