Igår skulle Rebecka, Agnetas dotter, firas. Hon fyllde 30 år i veckan. Alla ”barnen” är inte barn längre….

Agneta skulle ordna barbord så jag sa att jag skulle ta med mina flaskor oxå. Och för att slippa knata till garaget och hämta dramaten och sen upp igen, så packade jag flaskorna i en pappkasse och ställde den på en ölkärra. Som jag alltså hade hemma i lägenheten.

Kånkar ner kärran för trapporna och börjar sen dra den. I cirka 4 meter… Sen går den sönder. Men va f*n då?!? Jaha, bara att lossa kassen från de lösa delarna som kärran plötsligt bestod av, bära den och hoppas att kassen inte skulle spricka pga av TUNG! Och så knata till garaget och packa i flaskorna i dramaten. Sen förbi återvinningsstugan med kärran, och sen kunde jag äntligen knata vidare till centrum och tunnelbanan. Börjar kännas som en vana att åka stan runt med dramaten fylld med alkohol.

Temat på festen var huvudbonad, så alla hade något på skallen.

Jag, och födelsedagsbarnet!

Vi fick varsitt glas bubbel när vi kom, och så var det tipsrunda. Med frågor om Rebecka. Och man fick fråga varandra, så det var ett bra sätt att få gästerna att prata med varandra. Det var så kul att träffa några från stallet, som jag inte träffat på så länge!!

Maten var libanesisk, heter det meze? En massa olika rätter som man plockar av. Supersmarrigt!

Vi hade så trevligt vid vårt bord, många skratt! Och självklart så var det sång då och då, Agneta hade fixat sånghäften. Och några höll tal, bland annat jag.

Rebecka hade bakat supersmarriga kärleksmums och morotskaka!! Och så var det så klart tårta. Och kaffe och te.

Sen var det femkamp. Kristina skulle flytta ärter från en tallrik till en annan med hjälp av ett sugrör.

Som vi hejade, men tyvärr fick en i ett annat lag över fler ärter.

Jag tog en gren, vem som får in flest mashmallows i munnen. Utan att svälja, alltså. På en annan av Agnetas fester blev jag slagen i den grenen, så nu jäsikens ville jag ha revansch!

Jag knölade ihop dem så gott det gick innan jag mulade in dem i munnen, och så tryckte jag in dem i kinderna, mellan läppar och tänder, i hela munnen och bara tryckte in så många det bara var möjligt! Och när tiden var ute så räknade Agneta hur många som var kvar på respektive tallrik hos de tävlande. Och på min tallrik var det minst, jag hade alltså flest i munnen! Yes!!!

Tyvärr så vann vi inte femkampen men vi hade himla kul!

Festen var hemma hos Agneta, och hon hade verkligen ordnat så fint!

Efter ett tag så hade en av Rebeckas kompisar ett musikquiz. Vi kan väl konstatera att vårt lag inte vann det heller… Men, vi hade kul!!

Sen hjälptes vi åt att röja av 2 av borden och fälla ihop dem, så vips hade vi ett dansgolv!

När jag dansat ett tag och det mest bara var ungdomarna kvar så tackade jag för mig. Tog min nu tomma dramaten och knatade till tunnelbanan. Trött och nöjd!