Mitt nya smeknamn borde nog bli Rynkan.
Fast det gör inget! Jag är okej med mina rynkor. Mest fascinerad över hur man förändras med åldern.
Funderingar
I miljöstugan/grovsopen
Jag tog med trasiga kläder och en kartong som skulle slängas när jag gick och tränade.
Inne i miljöstugan satt en stor lapp. Någon efterlyste sin mobil som försvunnit när den legat på laddning. Eeeehhhh… Som jag förstod det så hade de alltså satt mobilen på laddning I MILJÖSTUGAN, gått därifrån och nån har tagit den.
Så många frågor detta väcker i mig! Vem laddar mobilen bland grovsoporna? (Stugan är låst, bara hyresgäster ska komma in)
Om man nu bestämmer sig för att just det är det bästa stället att ladda mobilen på, varför lämnar man den och går därifrån? Å andra sidan så är det ju inte det roligaste stället att sitta nån timme på… Men hur kan man inte förstå att den lär försvinna??
Jag menar förstås inte att det på något sätt är okej att stjäla. Så klart inte! Men, i miljöstugan lämnar man saker SOM MAN INTE SKA HA KVAR. Det är ju liksom grejen. Och kan då någon annan ha glädje av dem så är det ju bara bra. Möbler jag kånkat dit har varit borta när jag kommit ner med annat en stund senare.
Högtidligt
När jag var liten så brukade jag gå med mamma, mormor och morfar till vallokalen när de skulle rösta. Mamma berättade att det inte var självklart i alla länder att man fick vara med och bestämma vilka som skulle leda landet. Att vi inte skulle ta den rättigheten för givet.
Jag minns att det kändes lite högtidligt att gå dit. Se alla människor som tog emot valsedlar av partifunktionärerna och sen gå in bakom skydden och stoppa sina blanketter i kuverten.
På kvällen brukade mamma duka upp lite att äta framför TV:n och vi satt tillsammans och följde valvakan. Även om jag ju inte tyckte att det var nåt kul att se på den så var det ändå mysigt eller trevligt på nåt sätt. Jag hörde de vuxnas diskussioner och greps lite av den spända stämningen.
Jag gick ju och la mig innan alla röster var räknade så på morgonen frågade jag mamma hur det gått.
Ikväll tror jag att jag ska försöka hålla mig vaken för att veta hur det går.
Tuff natt
Jag brukar sällan ha svårt att sova. Det är ju min hobby, jag älskar ju att sova!
Men i natt var det inte det minsta hobbylikt. Först tog det timmar innan jag ens somnade. Vände och vred mig i sängen. Sen måste jag ha somnat för då hade jag en så himla otäck mardröm! Riktigt läskig och jag var så rädd!
Mitt i allt så drömde/tänkte jag att näää, imorgon kommer jag inte kunna jobba. Jag kommer ju vara helt slut. Och visst är jag trött och som lite .. Ja, jag vet inte? Omskakad? Jag har liksom kvar lite av den otäcka känslan från natten.
Men jag har masat mig iväg, så klart. Jag är ju inte sjuk! Och det är så vackert ute! Sol och lite dimmigt. Så det kommer bli en fin dag!
Jag får se det positivt, inget som händer idag kan vara så illa som nattens mardröm i alla fall! 😉
Sovmorgon
Även idag börjar jag jobba 9.45. Så skönt!
Satt i lugn och ro med frullen och läste bloggar. Skön start på dagen!
Jag har på mig mina djungelbrallor idag.
De är så sköna! Och snygga, tycker jag!
Idag jobbar jag drygt halva dagen, sen åker vi iväg och ska på konferens till imorgon.
Packade nattväska med necessär och ombyte igår. Ska bli kul, våra konferenser brukar vara bra och peppande! Och kul att träffa alla trevliga kollegor under lite andra former.
Den här veckan har verkligen gått fort. Kan knappt fatta att jag jobbat en hel vecka redan! Apropå det här med ålder. När man var yngre så var en vecka ganska lång. För att inte tala om ett år, det var ju en evighet! Nu är en vecka som ett ögonblick och ett år går i rasande takt. Att man kan uppfatta samma mängd tid så olika beroende på i vilken ålder man är i.
Åldersnoja
När jag fyllde 30 så sa en av mina kompisar att nu var vi i yngre medelåldern. Jag höll på att smälla av!!
-Jo, men nu skulle de skriva i tidningen typ, ”kvinna i yngre medelåldern blev…..” om det hände dig nåt! Och jag kunde se det framför mig och insåg att det nog stämde. Minns att det kändes som att gå från tonåring/ungdom direkt till medelålders.
Igår fyllde Carinas äldsta dotter 30. Gissa vem som hälsade henne välkommen till yngre medelåldern?? Hon blev lätt chockad!! He he!!
Det är lustigt det där med ålder. För nu vid 54 så känner jag mig inte så som jag såg på 54-åringar när jag var runt 20. Nu har jag verkligen inga problem med att vara i 50-årsåldern. Men jag inser ju ibland att för de i 20-30-årsåldern är jag väl en tant. Jag minns ju som sagt hur jag såg på dem som var äldre. Jag trodde att vid den åldern så gjorde man väl inte si eller så, till exempel. Nu inser jag att inuti är man i stort sett samma hela livet, skulle jag tro!
Svalt
Jag försöker verkligen behålla lite sommarkänsla.
Men det är inte lång stund det är skönt att sitta på balkongen nu. Trots både långbyxor och kofta.
Sommaren har varit fantastisk men den tog verkligen abrupt slut. Den kom tidigt och tyvärr verkar även hösten ha kommit tidigt.
Hmmm….
Jaha, vad måste jag göra nu, just ikväll?? Nåt ska jag väl komma på, så jag inte hinner träna!
Ja, vad 17, jag behöver ju verkligen klippa mig! Ska se om det finns drop in-tid i centrum! Ser snart (eller ja, redan, faktiskt) ut som ett troll! Och ”min frissa” jobbar inte nu och vet inte riktigt när hon börjar igen heller. Så nu får jag chansa!
På kick off
Olof Röllanders sommarprat kändes som att vara på en sån där Inspirationsdag eller Kick off. Och på ett sånt evenemang är han antagligen superbra!
Men, som sommarpratare, kändes hans tal/program inte så bra, tycker jag. För mig är ett sommarprat bra när det är personligt, när jag får lära känna en människa. Kanske nån jag vet vem det är, men får veta nåt nytt om. Fått lära känna en ny sida av. Eller nån jag inte alls vetat nåt alls om, men som jag blir jätteintresserad av under programmets gång.
Så kändes det inte nu, tyvärr. Min känsla är att han läste upp ett av sina inspirationstal som han håller på en företagskick off. Som reklam. Och som sådan kanske den var bra.
Men tånaglarna blev fina, och jag har fikat i solen!
Halv storm
De tomma vattendunkarna har blåst fram från sin plats under bänken på förstubron. I luften virvlar björkfnuttarna runt som sommarens snö. Innan jag badar får jag vispa bort alla björkfnuttar som flyter på ytan.
Om man lyckats odla fram vattenmelon utan kärnor, kan man inte odla björk utan fnuttar?
I mitt huvud 