Himlen gråter

Idag är det Morsdag. Och jag har varken mamma, styvmor eller mormor att fira. Därför tror jag att himlen gråter. (Ja, jag kan eventuellt ha lite hybris, som tror att vädret beror på mig…..) Men jag tänker på dem alla 3 idag, och är tacksam för att jag haft dem i mitt liv. 3 olika kvinnor, som alla betytt otroligt mycket för mig! 

Idag är det val till EU, och jag får erkänna att jag inte alls känner mig lika engagerad i EU-valet som i riksdagsvalet. Men, mycket tack vare Lars Adaktusson, så känner jag att det är skitviktigt att rösta i år! Jag vill verkligen inte att han och andra med liknande åsikter ska få någon som helst makt! Fredrik och jag kom att prata om det här i bilen igår. Och jag kom på en liknelse, som jag själv tycker är riktigt bra!

Om män tycker att de har rätt att bestämma i abortfrågan så vill jag slå ett slag för det här: Alla män steriliseras när de fyller 15. För att få fixa tillbaka sädesledaren så krävs ett skriftligt intyg från en kvinna att hon vill kunna skaffa barn med honom. Är inte det på ungefär samma nivå??

Finns det hopp??

I morse sa de på radion att det kan komma att bli uppåt +17 idag. Jag väljer att fokusera på +17 och inte på kan! På med djungelbrallorna!!! Sist frös jag i dem, idag hoppas jag på att de är lagom. Eller i alla fall hoppas jag på att jag fryser mindre…

Även idag har jag haft lite sovmorgon. Börjar jobba 9.45, så klockradion var satt på 7,30. Men på sista tiden vaknar jag ofta av mig själv innan klockradion börjar babbla. Även idag. Jag känner inte igen mig själv. Jag brukar ju sussa som en klubbad, särskilt på morgnarna. Är mina tonår över nu?? För Anita brukar skaka på huvudet åt mina sovvanor och säga att jag är som en tonåring. (ibland väljer jag att ”glömma” att hon bara pratar om att jag sover sent på morgnarna när hon kallar mig tonåring….) Ska jag bli en sån där tant som går upp i ottan och sätter på kaffet och lyssnar på nyheterna? Och som släcker lampan vid 21 för natten? 

På mitt schema för idag, på jobbet, står det att jag har utbildning 1½ timme. Så jag är nyfiken på vad jag ska få lära mig!? Jag har ingen aning om vad jag ska på! Spännande!!

Brrr, och ett tips

Alltså vad är det med vädret? När man, 13 maj, känner att man borde haft halsduk, då är det fasiken nåt fel! Ska all sommarvärme komma samtidigt så att vi har 30° i 4 veckor? Kan man inte sprida ut det lite istället , va? Är det att begära för mycket?

Och så ett litet husmorstips! Om man skjutit upp att städa ett tag (nej, vi går inte in på hur länge ”ett tag” är!)och känner att nu måste man nog få tummen ur snart, då.är ett bra tips att bjuda hem folk. Då måste man städa! I alla fall om man inte vill att det ska spridas i vänkretsen att man är en lortgris…

Hälsningar från hon som ska hem och i alla fall börja i nån ända med städningen nu.

Kläder

Idag har jag min blommiga kostym på mig.

Jag tycker den är så snygg! Men… Jag känner mig inte bekväm i kavaj. Det är så snyggt när andra har det. Men jag tycker det känns stelt, som att jag har ett ytterplagg på mig inne. Så rätt snart brukar den åka av. Idag satte jag ett brett resårskärp i midjan, får se om det kanske kan göra att jag känner mig mindre som att jag har en jacka på mig. Varför det nu skulle det…

Apropå kläder. Jag kom att tänka på när jag skulle gå ut 9:an. Alla tjejer pratade om att de skulle köpa ny klänning, och många även nya skor. Jag och Wilbur var lite fröknarna tvärtemot. Vi bestämde att vi minsann skulle ha läderhausen (såna där Tyroler-shorts), vit t-tröja och plastsandaler! Så det så! Vi lovade varandra, dyrt och heligt, att vad som än hände så skulle vi ha det på oss på avslutningen! Ingen av oss var tvärtemot att vi ville komma själv i det…

Nån vecka innan avslutningen kommer en lärare och frågar om jag kan läsa en dikt på skolgården när rektorn hållit sitt tal. Visst, inga problem!! Läraren visste inte om mina klädplaner. Hon frågade den skötsamma tjejen, som inte var rädd att prata inför folk, bara. Att jag just den dagen bestämt mig för en minirevolt hade hon ingen aning om.

Avslutningsdagen kom, med strålande sol, minns jag. Mamma var med, vilda hästar hade inte kunnat få henne att stanna hemma. Wilbur, och jag tror hennes mamma oxå, kom och jo då, vi hade båda på oss läderhausen, vit t-tröja och plastsandaler. Mina var blå. Alla andra tjejer hade klänning, de flesta vit. Och fina sandaletter eller pumps. Vi stack ut.

Och jag kliver upp på scenen och läser min dikt, inför alla. I vår skola gick man från 1:a klass till 9:onde, så det var knökfullt på skolgården. Vad jag minns så var det ändå ingen som sa nåt om vår klädsel. Jag hade ju talat om för mamma om våra planer, och jag minns inte att hon protesterade heller.

Vad jag särskilt minns, förutom våra kläder, är känslan av frihet när vi gick därifrån. Wilbur och jag skuttade, hoppade och sprang!! Och sa om och om igen: vi har slutat skolan!! 9 år, vi behöver aldrig mer gå i skolan om vi inte vill!! Vi måste inte plugga mer!! Ingen kan tvinga oss!!

Vi gick båda på gymnasiet sedan, men just känslan av att kunna bestämma själv, var så stark och så skön!

Mitt nya jag

Nu för tiden vaknar jag av mig själv vid 7. Det har INTE hänt ofta! Jag börjar 10.45 idag och har alltså sovmorgon, men vaknar av mig själv. VID 7!! Vad händer?? Är det ett ålderstecken?

Mitt nya jag är oxå som ett enda stort fjäll. Ja inte fjäll som i ett högt berg, utan som i att jag fjällar. Mycket…… Så väldigt snyggt.  ….är det inte. Jag skrubbar i vild förtvivlan för att få bort det, men det verkar finnas oanade mängder hud som i S A K T A mak ska falla av. Smörjer gör jag så klart oxå, men det är ju bara för att huden under ska få sitt och inte torka ut och fjälla bort den oxå. Ryggen är riktig snygg, jag ser ut som en reptil som håller på att ömsa skinn. Så nu är jag en äkta skräcködla. Känner mig så raffig!

Jaha, och kallt är det. Idag med. Känns som att jag frös hela dagen igår! Tinade liksom inte riktigt upp efter att jag blev så genomfrusen i väntan på bussen igår. Så idag är det inte några sommarkläder på, jeans och långärmad tröja får det bli. Fasiken oxå, vart tog våren vägen?? Hörde att de sa på radio att i april hade vi majvärme, och nu i maj har vi apriltemperatur. Suck…. Tittar på min termometer och just nu är det +6. Och mörkgrått på himlen. Det verkar som att jag kommer att ha blommor på köksbordet ett tag till. Jag kan inte låta dem flytta ut än, stackarna.

Full fart!

Det var en hel del att göra idag med, men nu kände jag mig säkrare. Inte som ”ny på jobbet” längre. Så idag är jag bara normaltrött. Hehe!

Nu är jag på väg hem, solen skiner och det är ljust! Men när kommer vårvärmen?

Hittade en så bra bild på nätet:

Rocka sockorna

Idag rockar vi sockorna!

För att visa att det är okej att vara olika.

Det var ju en liten tjej som har en syster med Downs syndrom som startade det här med att rocka sockor. Och nu har vi gjort det i flera år! Jag är så imponerad över vad barn kan åstadkomma! Visst rockar man väl sockor i flera länder världen över?

Och så Greta, som verkligen startat en världsomfattande rörelse!

Det finns hopp om framtiden med såna ungar!!

Grattis!

När en vän fyller år, och dessutom jämt, så vill man ju ge nåt bra i present. Nåt som räcker länge!

När Carina fyllde 50 i höstas så funderade jag på vad hon skulle få. Hon hade pratat om att börja träna, och i Curves lokaler skulle en kvinna hålla i yoga 5 gånger. Så jag frågade Carina om hon ville gå med mig på det. Och det ville hon!

Nu kan man ju undra hur det kan vara en present som räcker länge? 5 gånger, liksom. Men enligt läkaren kan det komma att ta upp till 1 år innan den muskelinflammation hon fick i höften av yogan har läkt. Så min present räcker än!! Kanske inget jag skulle rekommendera att ge bort i present, dock…

Nattdockan

Sovmorgon idag eftersom jag börjar jobba klockan 14. Me like! Och jag vaknade av mig själv, vid 8.30. Låg och drog mig en stund innan jag klev upp.

Av någon anledning kom jag då att tänka på en docka som jag hade som barn. Jag fick den när jag bara var några månader gammal, och när mamma la ner den i sängen till mig så hade jag direkt kramat om den. Sen följde den mig i många år! Det var ett dockhuvud, men utan hår och bara ditmålade ögon, så den blinkade inte eller så. Sen var kroppen i tyg, med nån stoppning, så den var mjuk (och go!). Jag kan minnas exakt hur den var att ta i, att känna på huvudet, och hur den doftade. Jag kallade den alltid för nattdockan av nån anledning. Ändå var den min käraste sak i många år! Jag vet att mamma frågade om den skulle ha ett namn, och då sa jag att den hette vårt efternamn. Men jag kallade den alltid nattdockan. Så det var liksom namnet.

Då och då så sydde mormor ny kropp åt henne, när den förra blivit smutsig. En gång så tog hon något rutigt tyg, och jag blev helt förtvivlad! -Hon har väl inte rutigt skinn heller?! Mormor försökte med att det var pyjamasen, men nej! Det var det ju inte, den gick ju inte att ta av!! Mormor gjorde en ny kropp innan det var dags att sova. Lilla mormor!!

Mormor sydde oxå en dress till henne i rött blankt tyg. Byxor och en liten jacka. Det var jättefint, och jag älskade det! Men, Nattdockan (nu skriver jag det som ett namn, för det var vad jag kallade henne) var inte en docka som jag lekte med så. Hon var ingen leksak, utan en… Ja, trygghet. Min sovvän, tror jag. Så även om jag var glad åt kläderna så var de sällan på. Men jag minns att jag tyckte de var så fina, och att tyget var så lent.

Jag vet att jag har henne kvar nånstans. Tror att hon ligger i en kartong i källaren. Eller i något av överskåpen i hallen. Jag kommer aldrig göra mig av med henne! Jag kanske ska ha henne framme, i sovrummet?

Snö

Jaha, snö igen. Jag hade inte märkt att det snöade igår, men så fick jag plötsligt syn på att det var vitt på marken. Snön ligger alltså kvar oxå! Näää

Ja, det är snart slut på eländet, som tur är! Även om det antagligen kommer komma snö några gånger till, så är det ändå snart vår! Jag längtar!!